Annons:

Så tar lyxresorten ansvar för flygets utsläpp

Lyxresorten Soneva på Maldiverna skapar stora klimatutsläpp. Men bolagets miljöfokus är ännu större. Lösningen: Gästerna betalar för sina flygutsläpp och för pengarna klimatkompenserar Soneva.

Flygindustrin spås en lysande tillväxt i takt med att framförallt medelklassen i länder som Indien och Kina blir allt större. Trenden är att antalet flygpassagerare i världen ökar med omkring 5 procent per år. Det ser ljust ut för flygbranschen och besöksnäringen.

Men den här trenden innebär också fördubblade utsläpp på några decenniers sikt. Det land som förmodligen skulle drabbas hårdast av att klimatutsläppen fortsätter, med stigande temperaturer och stigande havsnivå som följd, är Maldiverna. Den högsta punkten över havet är knappt 2 meter, så hela landet riskerar att slukas av havet om inte utvecklingen hejdas.

Det har gjort att lyxresorten Soneva, som grundades på Maldiverna men också har en anläggning i Thailand, baserar hela sin filosofi och företagskultur på hållbarhet. Det berättar Arnfinn Oines, norrmannen som är Sonevas miljöansvarige.

– Som vi ser det är hållbar utveckling enda vägen framåt för att kunna överleva. Därför måste vi ta hänsyn till vår påverkan på miljön, kompensera för den, och göra mer nytta än vi gör skada, säger Arnfinn Oines.

Det gör Soneva genom att klimatkompensera. Men inte bara för de utsläpp som kommer från Sonevas egen verksamhet, utan även för gästernas flygresor.

– Deras flygresor står för ungefär 70 procent av våra totala utsläpp. Och vi kan inte be gästerna att gå eller simma till våra resorter.

Därför lägger Soneva på 2 procent av rumspriset på gästernas notor. Som gäst är det inget man väljer, utan det gäller för alla. Sonevas snittpris är 1 000 dollar rum och natt, så gästerna klimatkompenserar med 20 dollar per natt.

– 20 dollar extra är inte mycket för våra gäster, det är inget de tänker på.

Verksamhetsåret 2013/2014 hade Soneva 21 355 rumsnätter och omsatte 32 miljoner dollar så det blir en del pengar till klimatkompensation. Pengarna går in i Sonevas egen fond, Slow Life Foundation, som investerar i olika klimatkompenserande projekt. Ett exempel är Sonevas projekt i Myanmar (Burma) för vedeldade matlagningsspisar

Av Sonevas gäster kommer 73 procent från Europa och 22 procent från Asien. Ju längre flygresa och ju kortare tid varje gäst stannar, desto större utsläpp per rumsnatt att kompensera för. Det senaste året var Sonevas utsläpp, inklusive flygresor, 37 000 ton koldioxid. Men de senaste fem åren har bolagets utsläpp minskat med 12 procent, bland annat för att gästerna stannar längre.

– På Maldiverna stannar gästerna i snitt åtta nätter, mot sex nätter för fem år sedan. I Thailand stannar gästerna i snitt fyra nätter, mot tre nätter förut. Men det är svårt för oss att påverka. Eftersom man inte kan kontrollera gästernas utsläpp brukar de flesta företag inte mäta dem, men vår inställning är att om vi ska kunna veta hur mycket vi bidrar till klimatproblematiken måste vi mäta även gästernas utsläpp.

Soneva använder inte sitt klimatarbete i sin marknadsföring, däremot ger det en del pr. Men Arnfinn Oines tror inte att de får fler gäster tack vare det.

– Vi märker att gästerna uppskattar det vi gör, men i slutänden är det hur bra vår produkt är som avgör ifall folk väljer att bo hos oss.

Trots Sonevas insatser ger ändå verksamheten upphov till stora utsläpp av koldioxid, främst på grund av flygresorna. Så vore det inte bättre att lägga ner hela verksamheten? Det anser inte Arnfinn Oines.

– Man måste ta hänsyn till de fördelar som resandet innebär. Vad skulle miljöeffekten bli om intäkterna från turismen uteblev? På Maldiverna är fiske den näst största industrin. Utan turism skulle fisket öka och redan nu är världshaven överfiskade. Så jag hävdar att det är bättre att vi fortsätter med turism, inklusive flyg, men klimatkompenserar för flygresorna.

Nu är Soneva verksamt i lyxsegmentet med gäster som inte är så priskänsliga. Men Arnfinn Oines anser att deras upplägg absolut är möjligt på hotell med lägre priser.

– Att lägga på 2 procent på rumspriset, oavsett om du har höga eller låga priser, det är inte mycket. Och självklart blir kostnaden för klimatkompensation lägre ju kortare flygresor gästerna gör. Ett hotell i Stockholm med gäster som inte är så långväga och i större utsträckning kanske kommer med bil får dramatiskt minskade utsläpp.

Så kan du minska din klimatpåverkan

1. Mät hur stora utsläpp ditt företag ger upphov till.

2. Ta reda på från vilken del av din egen verksamhet som du kan minska utsläppen. Kan du till exempel bara köpa el från förnybara källor, som sol-, vind- ellervattenkraft? Det minskar utsläppen från energiåtgången till noll.

3. Ta ut en avgift av dina kunder och använd pengarna till att klimatkompensera. Antingen genom att starta ett eget projekt, eller genom att köpa in dig i ett befintligt.

Källa: Arnfinn Oines, miljöansvarig Soneva.

Så mycket kostar klimatkompensation

90 kronor skulle det kosta för ett svenskt hotell att klimatkompensera för en gästs flyg mellan Göteborg och Stockholm. Travel News lät konsultföretaget Tricorona ta fram ett fiktivt exempel.

Antal rum: 150.

Beläggning: 65 procent.

Gästnätter per år: 35 588.

Totala utsläpp från verksamheten: 1 335 ton koldioxid per år.

Klimatkompensation av högsta kvalitet, CDM Gold Standard via Tricorona: 10 kronor per gästnatt, alltså 355 588 kronor per år.

Ett miljömärkt hotell, som bara använder el från förnybara källor, minskar utsläppen av växthusgaser med 90 procent.

Uppskattning av klimatpåverkan och klimatkompensationskostnad för gästernas resande

Enkel flygresa Göteborg–Stockholm: 0,3 ton koldioxid. Klimatkompensation: 90 kronor.

Enkel flygresa Aten–Stockholm: 0,7 ton koldioxid. Klimatkompensation: 200 kronor.

Enkel flygresa New York–Stockholm: 1,8 ton koldioxid. Klimatkompensation: 520 kronor.

Enkel flygresa Sydney–Stockholm: 5 ton koldioxid. Klimatkompensation: 1 450 kronor.

Tåg i Sverige släpper ut: 0,0005099 ton koldioxid per kilometer. Stockholm–Göteborg tur och retur med flyg ger samma mängd utsläpp som 130 000 tågresor tur och retur.

Klimatkompensation av högsta kvalitet, CDM Gold Standard via Tricorona, kostar 290 kronor per ton koldioxid.

Uppskattningen ovan är baserad på schablonuppskattningar av en genomsnittlig energianvändning per gästnatt. Frukost är inkluderad.

Källa: Konsultföretaget Tricorona, som hjälper företag att minska sin klimatpåverkan.

Sonevas klimatprojekt med vedspisar i Burma

Soneva säljer energieffektiva spisar, men subventionerat till halva priset, till invånare i Myanmar (Burma).

– Spisarna minskar behovet av ved med 50–60 procent. Det betyder väldigt mycket, eftersom invånarna annars lägger upp till 40 procent av sina inkomster på ved, säger Sonevas miljöansvarige Arnfinn Oines.

Dessutom minskar spisarna luftföroreningarna inomhus kraftigt, vilket enligt Arnfinn Oines ger enorma hälsovinster.

– När efterfrågan på ved minskar, minskar också avskogningen, vilket ger de stora klimatvinsterna. Så projektet ger väldigt bra miljöeffekt, bra social effekt och bra hälsoeffekt.

De stora klimatvinsterna ger utsläppsrätter, alltså rätten att släppa ut koldioxid, till Sonevas fond Slow Life Foundation. En del av utsläppsrätterna väljer Soneva att inte använda, vilket gör att utsläppen av klimatgaser i världen minskar. Andra utsläppsrätter säljer Soneva till andra företag. Pengarna investeras i nya klimatkompenserande projekt.

Fakta Soneva

Består av: Två resorts: Soneva Fushi på Maldiverna och Soneva Kiri i Thailand. Fushi består av omkring 50 villor med 1–9 sovrum, Kiri av 36 villor med 1–6 sovrum.

Omsättning: 32 miljoner dollar, motsvarande 265 miljoner kronor.

Utsläpp: 37 000 ton koldioxid. Det inkluderar gästernas flygresor, som står för 70 procent.

Klimatkompenastion: Gästerna betalar 2 procent av rumspriset till Sonevas egen fond som investerar i klimatkompenserande projekt.

Ägare: Sonu Shivdasani och hans svenska hustru Eva Malmström Shivdasani.

Läs också:

Brännbo är klimatsmart i framkant

SAS lägger krutet på bränslet

Kommentarer är stängda.