Annons:

Blomstertiden slut för Bromma?

Arlanda kan inte svälja all Brommas trafik. Det hävdas i alla fall i debatten. Men Heathrow tar emot mer än dubbelt så många plan som Arlanda. Är det verkligen kapaciteten som brister?

Sedan de rödgröna vann riksdagsvalet i höstas har debatten om Bromma flygplats framtid eskalerat. Igen. Miljöpartiet driver på för att stänga flygplatsen i förtid, helst redan 2022.

Regeringen lät därför tillsätta en utredning, som leds av den förre socialdemokratiske ministern Anders Sundström. Han ska presentera resultatet den 20 oktober nästa år.

De som vill behålla Bromma brukar använda argumentet att Arlanda inte har kapacitet nog att ta över trafiken. Till SVT sa Anders Sundström i maj i år att han ”kan se att Bromma stängs. Förutsatt att man först får upp kapaciteten på Arlanda.”

Men är det kapaciteten som är problemet? 2014 hade Arlanda 225 000 flygrörelser, starter och landningar. Bromma, som kraftigt domineras av Malmö Aviation och Sverigeflyg, hade 55 000. Sammanlagt 280 000 alltså.

Det kan jämföras med Heathrow, som liksom Arlanda har två parallella landningsbanor. (Arlanda har en tredje, ej parallell, men den kan inte användas samtidigt som de två andra.) Heathrow hade ifjol 470 000 flygrörelser, alltså mer än dubbelt så många som Arlanda.

Klas Nilsson, extern kommunikationschef på Swedavia, säger att Heathrow och Arlanda är förhållandevis jämförbara, men att det skiljer i efterfrågan från resenärerna och flygbolagen.

– På Heathrow flyger man dygnet runt. Det är en transferflygplats, vilket Arlanda inte är på samma sätt, säger han.

Heathrows kapacitet är, enligt Klas Nilsson, 90 flygrörelser i timmen. Arlandas är 84, men den skulle minska om fler mindre plan, som är vanliga på Bromma, skulle blandas med de större planen på Arlanda. Orsaken är att då krävs större säkerhetsavstånd mellan planen.

Klas Nilsson påpekar också att Arlanda har flera flaskhalsar, som uppställningsplatser för planen, kapacitet för passagerare i ter­minalerna – framförallt inrikesterminalen – samt kollektivtrafik till flygplatsen.

Men den stora skillnaden mot Heathrow är alltså att på Arlanda sker i princip ingen trafik alls på natten. Frågan är om efterfrågan på flyg till Stockholm skulle flyttas till andra tider på dygnet om Bromma stängs, för att alternativ saknas. Klas Nilsson tror inte det. Bromma trafikeras i stor utsträckning av affärsresenärer.

– Det är väldigt svårt att flytta folks liv. Man vill komma in tidigt på morgonen och komma hem före kvällen. Vi tror inte att det skapas en marknad för att flyga mitt på dagen.

Rami Yones, chef för planläggning och utformning på Trafikverket, tror att om Bromma skulle stängas skulle en del avgångar flyttas till mer udda tider.

– Men inte tillräckligt många. De stolar som skulle komma till skulle totalt sett vara färre än de stolar som finns på Bromma, säger Rami Yones.

Trafikverket håller på med en beräkning över hur många flygstolar som beräknas försvinna i rusning och hur många som skulle flytta till andra tider på dygnet, som ett underlag till Anders Sundströms utredning.

Hur många flighter är det då som inte skulle få plats? Enligt fjolårets statistik ganska få. Om man lägger på Brommas trafik till Arlandas skulle antalet flygrörelser bara gå över taket klockan 7–8 samt klockan 16–17, med 5–10 starter och landningar bägge gångerna. Alltså skulle 10–20 starter och landningar per vardag inte få plats.

Mer intressant är hur det ser ut i framtiden, eftersom flygets efterfrågan ökar. Swedavia har en prognos för 2045. Enligt den skulle kapaciteten inte räcka klockan 6–9, 15–18 samt 19–20. Dessutom går man då över taket med 10–30 flygrörelser per timme under de klockslagen.

– Vår slutsats är att flyglinjer skulle läggas ner, säger Klas Nilsson.

Enligt prognosen rör det sig om totalt 70–210 flygrörelser per vardag som inte får plats, i grova drag. Detta under förutsättning att inte några flighter flyttas till andra tider på dygnet, då blir bortfallet mindre.

Detta ska Anders Sundström väga mot nyttan av minskad bostadsbrist i Stockholm. Han avböjer att intervjuas av Travel News för att han ”just påbörjat arbetet och inte kan
svara på eller diskutera dessa frågor för närvarande”. Nästa höst får vi veta vad han kommer fram till.

Anders Sundström utreder Brommas framtid

Den 15 oktober 2014 gick de styrande partierna i Stockholms kommun – S, MP, V och Fi – ut med att de vill lägga ner Bromma flygplats senast 2022, med brasklappen: ”utan att förutsättningarna för jobb och utveckling i regionen försämras”. De vill bygga bostäder där flygplatsen ligger.

Det ledde till att regeringen den 18 december gav Anders Sundström uppdraget att som statlig samordnare ”pröva förutsättningarna för att utveckla flygkapacitet och öka möjligheterna till bostadsbebyggelse i Stockholmsregionen”. I uppdraget står att han ska ”pröva möjligheterna att föra över kapacitet från Bromma flygplats till andra flygplatser i Stockholmsregionen”. Vidare: ”Effekterna av ett ökat bostadsbyggande på tillväxt och näringslivsutveckling ska särskilt belysas.”

”Den statliga samordnaren ska […] säkra både den flygkapacitet som Bromma i dag står för och förväntas stå för under tiden fram till 2038 genom främst en utbyggnad av Arlanda flygplats och i andra hand en utvidgning av flyget från och till andra Stockholm näraliggande flygplatser.” I uppdraget ingår också att bedöma ”konsekvenserna för de orter som i dag är beroende av Bromma flygplats för sina flygförbindelser”.

Anders Sundström ska redovisa uppdraget senast den 20 oktober 2016.

Läs också: ”Konkurrensen tar stryk om Bromma stängs”

Kommentarer är stängda.