– Vi står mycket långt ifrån
varandra.
Det konstaterar Luftfartsverkets chefsjurist, Per Grönvall,
med anledning av tvisten om betalningen av notan för Arlandas
Terminal 2. Luftfartsverket och SAS har inte kunnat komma överens
och frågan kommer nu att avgöras i domstol. I november
i år tar Norrköpings Tingsrätt upp målet.
SAS har stämt Luftfartsverket på 431 miljoner kronor
jämte ränta och andra kostnader, tillsammans uppgår
beloppet till cirka 700 miljoner.
– SAS anser att Luftfartsverkets agerande står i strid
med konkurrensreglerna. Luftfartsverket är att anse som en
dominerande aktör och en sådan får inte prisdiskriminera
som gjorts i fallet med SAS, utan samma pris måste tas ut
av alla flygbolag, säger Tommy Pettersson, advokat och SAS
juridiska ombud.
Det var 1990 som den då hypermoderna och påkostade
Arlandaterminalen stod klar efter en byggkostnad på cirka
2,5 miljarder kronor vilken även innefattade terminal 4.
Två år senare lämnade SAS terminalen efter uppköpet
av Linjeflyg.
Ett nytt avtal slöts 1993 och enligt detta ska SAS betala
nästan 1 miljard som avbetalning på bygginvesteringen
i form av hyra till och med år 2000.
Efter det att en begäran om omförhandling av villkoren
inte accepterats av Luftfartsverket upphörde SAS att betala
de tidigare överenskomna beloppen. Detta inträffade
i slutet av 1996 och här står nu parterna.
SAS gör gällande att bolaget diskrimineras genom
att både tvingas betala dagens rörliga trafikavgifter
som infördes i samband med avregleringen 1992 och avbetalningen
på investeringen som Luftfartsverket stod för och som
var gängse betalningsform före tiden för avregleringen.
Luftfartsverket hävdar att tvisten överhuvud taget
saknar konkurrensrättslig betydelse.
– Från vår utgångspunkt är tolkningen
klar och tydlig. Luftfartsverket anser inte som SAS att man ska
blanda ihop avgifter med den ekonomiska upplösningen av projektsamarbetet
kring Terminal 2. SAS ska betala värdet av T2:ans överinvestering
som kom till på SAS begäran. Vi var överens om
att ej belasta andra flygbolag, säger Per Grönvall.
TN 6/99
varandra.
Det konstaterar Luftfartsverkets chefsjurist, Per Grönvall,
med anledning av tvisten om betalningen av notan för Arlandas
Terminal 2. Luftfartsverket och SAS har inte kunnat komma överens
och frågan kommer nu att avgöras i domstol. I november
i år tar Norrköpings Tingsrätt upp målet.
SAS har stämt Luftfartsverket på 431 miljoner kronor
jämte ränta och andra kostnader, tillsammans uppgår
beloppet till cirka 700 miljoner.
– SAS anser att Luftfartsverkets agerande står i strid
med konkurrensreglerna. Luftfartsverket är att anse som en
dominerande aktör och en sådan får inte prisdiskriminera
som gjorts i fallet med SAS, utan samma pris måste tas ut
av alla flygbolag, säger Tommy Pettersson, advokat och SAS
juridiska ombud.
Det var 1990 som den då hypermoderna och påkostade
Arlandaterminalen stod klar efter en byggkostnad på cirka
2,5 miljarder kronor vilken även innefattade terminal 4.
Två år senare lämnade SAS terminalen efter uppköpet
av Linjeflyg.
Ett nytt avtal slöts 1993 och enligt detta ska SAS betala
nästan 1 miljard som avbetalning på bygginvesteringen
i form av hyra till och med år 2000.
Efter det att en begäran om omförhandling av villkoren
inte accepterats av Luftfartsverket upphörde SAS att betala
de tidigare överenskomna beloppen. Detta inträffade
i slutet av 1996 och här står nu parterna.
SAS gör gällande att bolaget diskrimineras genom
att både tvingas betala dagens rörliga trafikavgifter
som infördes i samband med avregleringen 1992 och avbetalningen
på investeringen som Luftfartsverket stod för och som
var gängse betalningsform före tiden för avregleringen.
Luftfartsverket hävdar att tvisten överhuvud taget
saknar konkurrensrättslig betydelse.
– Från vår utgångspunkt är tolkningen
klar och tydlig. Luftfartsverket anser inte som SAS att man ska
blanda ihop avgifter med den ekonomiska upplösningen av projektsamarbetet
kring Terminal 2. SAS ska betala värdet av T2:ans överinvestering
som kom till på SAS begäran. Vi var överens om
att ej belasta andra flygbolag, säger Per Grönvall.
TN 6/99
