Annons:

Säkerhet, en statlig angelägenhet i usa

Vid en första anblick syns inga större skillnader. Men sedan ett halvår är det inte längre privata vaktbolag utan staten som ansvarar för säkerheten på USA:s flyg-platser. Allt bagage genomsöks med bombdetektorer, men samtidigt ökar passagerarnas missnöje med de utdragna säkerhetsprocedurerna. De kräver också att piloterna ska få bära vapen.

Sedan november vilar ansvaret för att förhindra en upprepning av terroristattackerna 11 september 2001 och ”skobombare” som Richard Reid på den federala myndigheten Transportation Security Adminstration, TSA.
Deras säkerhetspersonal har bättre utbildning och avsevärt större krav på sig än de privatanställda väktarna vars jobb de tog över. Idag finns inga spår kvar av den arrogans och slarvighet som präglade deras föregångare. TSA:s ”security screeners” genomgår lämplighetstest och detaljerade bakgrundskontroller. Sedan följer drygt 40 timmars utbildning och ytterligare 60 timmars praktik. Det står i skarp kontrast till de skräckexempel som avslöjades under vintern 2001. Flera kontrollanter hade kriminell bakgrund och andras träning sades bara bestå av korta introduktionspass.
Dessutom måste nu all säkerhetspersonal vara amerikanska medborgare.
Även det incheckade bagaget hanteras annorlunda idag. Från årsskiftet undersöker landets 429 kommersiella flygplatser allt bagage som lastas ombord på flygplanen med bombhundar eller med mindre detektorer.
Det har skett med relativt få problem. Men samtidigt höjs röster om att kongressen skall besluta om finansiella bidrag för ombyggnader av flygplatserna. I många terminaler har den nya utrustningen inskränkt på de ofta redan otillräckliga utrymmena vilket i sin tur lett till längre köer. På vissa flygplatser är utrustningen dessutom fristående från den existerande bagagehanteringen. Där måste passagerarna själva bära sina väskor till bombdetektorerna efter incheckningen.
En populär företeelse, ”curb side check-in”, har återvänt till de amerikanska flygplatserna.
Att checka in bagage utanför terminalerna förbjöds under en period eftersom det kringgick det datorstödda systemet vars uppgift var att välja ut passagerare för mer ingående säkerhetskontroller.
Kravet på boardingkort har också bidragit till högre flygplatssäkerhet. Tidigare räckte det för passagerare som endast hade handbagage att visa upp en biljett, eller ett kvitto på e-biljett och legitimation, för att gå igenom säkerhetskontrollen. Dessa passagerare fick sedan sitt boardingkort vid gaten.
Men samtidigt ökar den flygande allmänhetens missnöje med utdragna säkerhetsprocedurer. Minnena av terrorist-
attackerna överskuggas åtminstone tillfälligt av en önskan att snabbt nå sina destinationer.
Och de ansvariga, både på federal och lokal nivå, letar efter nya sätt att minska kötider och underlätta för passagerarna att nå gaten.
Dennis Treece är säkerhetsansvarig hos Massachusetts Port Authority. Hans ansvarsområde omfattar bland annat Bostons Logan International Airport, en av de flygplatser kaparna använde sig av 11 september.
– Vi måste fortsätta förbättra våra faciliteter på ett sådant sätt att människor är säkra och samtidigt har en effektiv och trevlig reseupplevelse.
En lösning som debatteras livligt är det så kallade ”trusted traveler”-programmet. Tanken är att de som flyger ofta skall utrustas med ett särskilt ID-kort och därmed snabbare kunna ta sig igenom säkerhetskontrollerna. Frågan är dock hur de som utrustas med kortet skall kunna behandlas annorlunda än andra passagerare – och vem som ska betala kalaset.
Flygbolagen hoppas att passagerarna själva vill stå för kostanden. En bolagsrepresentant som uttalat sig anonymt menar att en summa på $100 USD, cirka 1000 kronor, i anmälningsavgift och en årsavgift på mellan $25 USD och $50 USD har diskuterats.
Ingen vet idag på vilka grunder korten kan komma att utfärdas. Ska den sökande genomgå samma bakgrundskontroll som flygplatsanställda? Eller ska det räcka med samma typ av kontroll som när ett pass utfärdas?
Hur de potentiellt rigorösa kontrollerna kommer att tas emot av den amerikanska befolkningen, som ofta misstror det som upplevs inskränka deras frihet och anonymitet, är oklart.
Ett förslag på nationella ID-kort enligt svensk modell möttes med ramaskri.
När det gäller säkerheten ombord på planen diskuteras möjligheten att utrusta piloter med vapen. Undersökningar visar att mellan 51 och 65 procent av det amerikanska folket vill att piloterna utrustas med handeldvapen.
De federala myndigheterna motsätter sig förslaget, men har, åtminstone tillfälligt, backat efter att pilotfack med allmänhetens stöd krävt både vapen och vapenträning. Andra piloter är negativt inställda, men trots det väntas drygt 30 000 piloter beväpnas på frivillig basis i vår. Redan idag finns beväpnade sky marshals ombord på ett stort antal flighter.
Ron Wilson tror dock att risken för en upprepning av det som hände 11 september är liten.
– Idag är passagerarna medvetna på ett helt annat sätt. Om någon bråkar eller ställer till problem så kommer 5 eller 10 andra passagerare att ge sig på den personen utan att tveka. Flygresenärerna kommer inte att tillåta en sådan attack.
I slutändan kanske det bästa försvaret mot kapningar och terrorattentat är passagerarna själva.

Källor: TSA, FAA, Allied Pilots Association, AP.
fakta tåget lyfter

Rädsla för terrordåd, långa köer och oflexibla bokningsregler hos flygbolag gynnar tåget – något som särskilt oroar flygbolagen på nordöstra kusten.
I ”korridoren” mellan Washington, New York och Boston har Amtraks tågsatsning Acela Express, har tagit mark från flyget ända sedan 11 september.
Idag har Amtrak runt 58% av marknaden på rutten Washington D.C. – Boston, en ökning med 5%.
På sträckan New York – Boston har flyget kvar övertaget. US Airways delar 50/50 med Delta Shuttle.
fakta TJÄNAR PÅ SÄKERHET

Flera bolag tjänar grova pengar på de ökade säkerhetskraven inom flyget.
InVision Technologies i Kalifornien, en av landets två regeringsgodkända leverantörer av säkerhetsutrustning, arbetar i treskift med att bygga de maskiner TSA beställt. Bolaget tjänar grova pengar på sina produkter. Vinsten för tredje kvartalet förra året blev 182 miljoner kronor jämfört med knappt 4 miljoner året innan. Totalt uppgår värdet av beställningarna till 4,3 miljarder.
Även enda konkurrenten New York L-3 Communications Holding anses gå en fortsatt ljus framtid till mötes.

Kommentarer är stängda.