– Det sköttes inte särskilt bra. Man gjorde inte de rätta sakerna för att ta reda på hur vilken risk vulkanaskan verkligen utgjorde, sade han.
Mayrhuber deltog i Svensk-tyska handelskammarens årsmöte på Arlanda.
Beslutet om flygstoppet i norra Europa under flera dagar fattades av nationella luftfartsmyndigheterna, som i sin tur byggde beslutet på databeräkningar från Volcanic Ash Advisory Center” (VAAC), som är en del av Met Office (brittiska SMHI) i London, inte på de facto-observationer. När Lufthansa efter flera dagar fick tillstånd att med ett eget forskningsflyg mäta effekterna av vulkanaskan i luften visade resultatet att partikelhalten av vulkanaska motsvarade föroreningarna i luften ovanför Peking en vanlig arbetsdag.
– Vi flög även över Skandinavien och Sverige, berättade Mayrhuber.

Vid en round table-diskussion efteråt tillfrågades han om vilka egna erfarenheter han gjort vid askmolnskrisen.
– Om jag redan från dag ett förstått att risknivån för askan var på samma nivå som föroreningar över Beijing hade jag varit mycket mer högljudd. Vi borde ha krävt mer precisa svar från början.
Lufthansa gjorde, till skillnad från Finnair och Air France KLM, en mer generös tolkning av EU-förordningen när det gäller ersättning för hotell och mat för strandsatta resenärer i Europa.
– Det var en naturlig reaktion att ta hand om våra passagerare. I Frankfurt hade vi exempelvis flera tusen indiska medborgare som skulle byta flyg och inte kunde lämna transferhallen. Vi byggde sovrum, ett indiskt kök och internetcafé. De brev vi fått från resenärer efteråt har varit vänliga, även om det också finns dem som hade förväntat sig mer av oss.