– 86 procent av kostnadsprogrammet är genomfört, vilket gav en positiv effekt på 3,6 miljarder kronor i fjol jämfört med 2009, säger nytillträdde koncernchefen Rickard Gustafson, men slår samtidigt fast att en förlust efter skatt på 3,1 miljarder är långt ifrån tillfredsställande.
– Att engångskostnaderna gång på gång eroderar bilden av hur det går för SAS tär på oss alla. Rensar vi för dessa gör vi faktiskt ett positivt helårsresultat i den underliggande verksamheten.
Vinsten på 265 miljoner kronor är 2 miljarder bättre än 2009. Då har flygbolaget plockat bort 700 miljoner i kostnader för askmolnet, 70–80 miljoner för det tuffa vintervädret, 991 miljoner för förlorade rättstvister och drygt 1 miljard för omstruktureringskostnader för att genomföra SAS sparprogram. I år beräknas engångsposterna minska till 400–600 miljoner kronor och flygbolaget gå med vinst.
Fortfarande har ni ett kostnadsgap på 10 procent mot största konkurrenten Norwegian. Blir det nya sparpaket framöver?
– Nej, ett bolag klarar inte av att bara driva krisprogram utan vi måste börja agera mer proaktivt, ta för oss och skapa lönsamma rutter. I stället ska vi löpande jobba med kostnaderna, säger Gustafson.
Den stora vändningen kom i somras. Efter att ha dragit ner kapaciteten kraftigt första halvåret har SAS sedan sommaren tack vare markant efterfrågeökning ökat kapaciteten med 2,5 procent tredje kvartalet och 7,4 procent fjärde kvartalet. Samtidigt har flygbolaget blivit bättre på att fylla planen.
– Prispressen har fortsatt, men tack vare att vi har en sådan god kabinfaktor har vi kunnat kompensera detta de två sista kvartalen och den totala enhetsintäkten har ökat.
Hittills har SAS Core gett besparingar på 6,7 miljarder av de 7,8 miljarder som ingår i sparpaketet. 87 procent av de planerade personalneddragningarna har genomförts och 4 000 heltidstjänster har försvunnit. Den återstående effekten av SAS Core beräknas till 2 miljarder, varav 1,5 miljarder ska ge effekt i år.
Samtidigt som det ser ljusare ut för SAS finns orosmoln – be-tydande bränsleprishöjningar är ett. Ändå har SAS säkrat upp 54 procent av beräknad förbrukning för 2011 på en nivå av 780 dollar per ton jämfört med ett spotpris på 930 dollar per ton.
– För att kompensera för bränsleprisökningen höjer vi, liksom många andra, bränsletilllägget med 3–5 euro både på inrikes- och Europalinjerna, säger Mats Lönnqvist, finanschef på
SAS.
– Att engångskostnaderna gång på gång eroderar bilden av hur det går för SAS tär på oss alla. Rensar vi för dessa gör vi faktiskt ett positivt helårsresultat i den underliggande verksamheten.
Vinsten på 265 miljoner kronor är 2 miljarder bättre än 2009. Då har flygbolaget plockat bort 700 miljoner i kostnader för askmolnet, 70–80 miljoner för det tuffa vintervädret, 991 miljoner för förlorade rättstvister och drygt 1 miljard för omstruktureringskostnader för att genomföra SAS sparprogram. I år beräknas engångsposterna minska till 400–600 miljoner kronor och flygbolaget gå med vinst.
Fortfarande har ni ett kostnadsgap på 10 procent mot största konkurrenten Norwegian. Blir det nya sparpaket framöver?
– Nej, ett bolag klarar inte av att bara driva krisprogram utan vi måste börja agera mer proaktivt, ta för oss och skapa lönsamma rutter. I stället ska vi löpande jobba med kostnaderna, säger Gustafson.
Den stora vändningen kom i somras. Efter att ha dragit ner kapaciteten kraftigt första halvåret har SAS sedan sommaren tack vare markant efterfrågeökning ökat kapaciteten med 2,5 procent tredje kvartalet och 7,4 procent fjärde kvartalet. Samtidigt har flygbolaget blivit bättre på att fylla planen.
– Prispressen har fortsatt, men tack vare att vi har en sådan god kabinfaktor har vi kunnat kompensera detta de två sista kvartalen och den totala enhetsintäkten har ökat.
Hittills har SAS Core gett besparingar på 6,7 miljarder av de 7,8 miljarder som ingår i sparpaketet. 87 procent av de planerade personalneddragningarna har genomförts och 4 000 heltidstjänster har försvunnit. Den återstående effekten av SAS Core beräknas till 2 miljarder, varav 1,5 miljarder ska ge effekt i år.
Samtidigt som det ser ljusare ut för SAS finns orosmoln – be-tydande bränsleprishöjningar är ett. Ändå har SAS säkrat upp 54 procent av beräknad förbrukning för 2011 på en nivå av 780 dollar per ton jämfört med ett spotpris på 930 dollar per ton.
– För att kompensera för bränsleprisökningen höjer vi, liksom många andra, bränsletilllägget med 3–5 euro både på inrikes- och Europalinjerna, säger Mats Lönnqvist, finanschef på
SAS.
KARIN STARKMAN AHLSTEDT
