Annons:

Annons:

Herren på Högberga

Johan Hjort är en av konferensvärldens kaxigaste profiler. Han lyfter Högberga Gård ur törnrosasömn med Sveriges första vinfabrik på ett hotell. – Jag kan provocera för att få i gång en bra diskussion, men egentligen är jag blödigare än vad många tror.

Passagerarna ute på däck på Viking Line-färjan kan inte missa den tegelröda nationalromantiska konferensgården uppe på klippan när de glider förbi Lidingö. Anledningen? De stora vita bokstäverna som pryder klippväggen: Högberga Gård 100 år. Bokstäverna har vd Johan Hjort och hans kolleger personligen sågat ut i trä och varsamt fäst in i bergsskrevorna. Förstå-sig-påare påstod att de aldrig skulle få bygglov till ”utsmyckningen”.
– Men vi övertygade länsstyrelsen och kommunen. De gillar vad vi gör här på Högberga. Självklart söker vi nytt tillstånd nästa år när Högberga fyller 101. Visst är det en fantastiskt bra marknadsföring?
Johan Hjort leder mig på en guidad tur upp via stentrappor mellan gräsmattor och buskar: från det tegelröda ”palatset” via vinfabrikens mäktigt bruna ekfat till den exklusiva konferenspaviljongen.
Mötesfolk beskriver Johan Hjort som ett marknadsföringsgeni, vars idéer aldrig sinar och med en övertalningsförmåga utöver den vanliga. Han gjorde sig ett namn under fem år som chef på Tammsvik, en av Sveriges största och mest välkända konferensgårdar. Han skapade nya sorts konferensrum: bollhav och inomhusbeach, var först med en blogg och koncept som Pimp My Meeting. På webben gav han, förklädd till Dr Moethe, bekymrade företagsledare humoristiska tips för ett bra möte.
– Johan är en person som aldrig ser diken, bara möjligheter, säger Carin Skoglund, tidigare chef på Bergendal Meetings, som varit hans mentor.
Men han är också norrlänning med härjedalsdialekten intakt (från lilla Messlingen med 40 fastboende) som säger vad han tycker. På anställningsintervjun kallade han Högberga mossigt, men fick ändå – eller kanske därför – vd-jobbet 2009. Nu har han sopat bort allt slentrianmässigt damm. På två år har försäljningen ökat med 45 procent och femårsmålet att nå 33 miljoner slås troligen redan i år. Anläggningen ägs av Sveriges Kommuner och Landsting och Apoteket AB. Trots detta lyckades han övertyga politiker och höga tjänstemän att bli hyresvärd för Sveriges första vinfabrik på ett hotell.
– Härom veckan var vi nere i Toscana med kunderna som beställt vin och skördade druvorna. Förra årets skörd är färdig att dricka första veckan i december. Det blir fantastiskt!
Han kan tala i timtal om sitt älsklingsprojekt, men det han är mest stolt över är att ingen anställd hittills slutat trots allt nytt som han infört.
– Många har jobbat här länge och många är ovana vid det kommersiella spåret som jag står för och som Högberga måste ge sig in på för att överleva på sikt. Men att de stannar ser jag som ett kvitto på att de vill vara med på resan vi gör tillsammans. Högberga ska bli Sveriges mest sofistikerade mötesplats.
Vi har slagit oss ner vid kaminen i det inglasade konferensrummet som inramas av tallkronor och en magnifik utsikt över inloppet till Stockholms hamn. Det blir tyst en stund. Bara vedknastret hörs. Johan – snaggad och bredaxlad under kavajen – ler i rottingfåtöljen.
– Jag älskar att sitta här och se in i elden. Det ger mig sådan ro.

Johan Hjort är en kontrasternas man: Å ena sidan den drivne konferenschefen som hängt med hotellgurun Pelle Lydmar runt Stureplan, jagar fågel och björn hemma i Härjedalen, alltid tar plats och i flera år varit vice ordförande i Svenska Möten. Och sedan den andre. Som tog tjänstledigt för att med egna händer bygga sitt hus när Stockholmslivet snurrade för fort och för två år sedan på allvar övervägde att lämna mötesvärlden för att göra ”riktig nytta”.
– Folk i Stockholm verkar se mig som kaxig och macho, men att jag gillar att meka med bilar och jaga är ju det som är normalt hemma i Funäsdalen. Och att ta ur inälvorna ur älgen så att den kan hamna på matbordet är ju vanlig problemlösning, säger han. 
Det är första gången under sina 13 år i konferensvärlden som Johan Hjort prövar sina vingar utanför hotellkedjan c/o Hotels, tidigare Tage Hotels, som ägs av egensinniga fastighetsmiljonärsdottern Jenny Ljungberg. I en organisation med stor chefsomsättning räknas alla hans år där närmast som en evighet.
– Hon var en galen ägare som gjorde galna saker. Hon visste att hon brände ljuset i bägge ändarna och satsade ändå friskt. Men jag lärde mig massor och blev biten av mötesvärlden.
De sista fem åren på c/o Hotels var han chef på Tammsvik norr om Stockholm och satte det på kartan ordentligt, där målet var att bli Sveriges mest innovativa mötesplats. Det var nya koncept i strid ström och de retade gallfeber på kollegerna i Svenska Möten när de plockade bort de fasta priserna från hemsidan. Marknadsanalyser, kundfokus och ett ständigt idéflöde genererade framgång, men fick samtidigt Johan att fundera på sitt ledarskap.
– Jag gillar att prata och tar mycket plats, vilket kan vara ett problem om ingen vågar ifrågasätta och säga emot. En del har tyckt att jag borde tona ner mig, men jag tror att det bästa är att ha starka kolleger omkring mig som vågar säga ifrån. Tanja Jezewski, som var marknadschef på Tammsvik och nu på Högberga, är en sådan skarping, säger han med ett skratt.
Medan hans mamma levde var det hon som hade förmågan att inte låta framgången stiga honom åt huvudet. Hon var navet i familjen, en klok samtalspartner. Tomrummet blev enormt när hon dog i en dykolycka i Egypten, endast 51 år gammal, för sju år sedan. Då hade han nyligen fått sitt drömjobb, platschef på Grythyttan. Ändå valde han att säga upp sig.
– Utåt sett levde jag ett drömliv, en hyggligt schysst inkomst, singel och med 750 studenttjejer i Grythyttan att ha kul med, men det var ganska tomt. Jag kände mig vilsen och ville vara närmare min mormor och syster i Sala.
Han lockades kvar i hotellkedjan och fick chefsjobbet på Tammsvik. Det var då han bad Carin Skoglund på Bergendal Meetings, en äldre rutinerad branschkvinna och styrelsekollega i Svenska Möten, att bli hans mentor.
– Vi tyckte aldrig lika på mötena, men hon vek aldrig ned sig. Jag behövde någon, precis som min mamma gjort, som hjälpte mig att inte drivas av status och pengar. När jag och min sambo blev med barn och jag tyckte att jag inte hade tid att bli pappa, var det Carin som fick mig att inse att jag skulle förminska mitt liv om jag stängde ute den möjligheten.

I slutet av Tammsvikstiden dök vinfabriken upp första gången – som även blev orsaken till brytningen med c/o Hotels. Nyförvärvet Krägga Herrgård  hade hamnat under Johan Hjort och hotellkoncernens  styrelse hade sagt ja till att ta investeringen i vinfabriken. Men strax efteråt bytte bolaget ut hela styrelsen. Den nya backade från beslutet och Johan Hjort blev enormt besviken, nej fel ord, jäkligt arg.
– Jag tjurade så mycket hemma att min sambo sa ifrån. Då kände jag att nu får det räcka. Det var frukstansvärt att berätta för personalen att jag skulle sluta,  jag stortjöt och de också.
Det var då tankarna på att byta bana och söka till läkarlinjen dök upp.
– Att bygga bollhav är ju inte mycket tillskott för mänskligheten och är vinstmarginalen för låg, ja då får vi spara lite kostnader. Men i slutet var jag inte beredd att sitta sju år på skolbänken, och det jag gör bidrar ändå till att folk får jobb.
Högberga har ändå förändrat hans liv. Han har förälskat sig i Lidingö, bor i Gåshaga fem minuters bilväg från jobbet och lämnar ogärna ön. Närheten till naturen gör att det inte känns lika främmande att låta lilla Molly 3,5 år och lillasyskonet (fortfarande i Chistins mage) växa upp i Stockholm. För även om dragningen till det enkla livet i fjällen är stark, kan han inte tänka sig att driva hotell där.
– Där är det snön som avgör om du lyckas eller om du måste säga upp folk som gjort sitt yttersta under säsongen. Då är det bättre i Stockholm, här är det hård och brutal konkurrens, men lika villkor för alla.

FAKTA: Johan Hjort

Namn: Hans Johan Hjort
Ålder: 37 år
Familj: Sambo Christin, dotter 3,5 år, tillökning i februari
Bor: Gåshaga, får energi av havet
Bästa egenskap: Orädd
Sämsta egenskap: Naiv
Intressen: Skoteråkning, jakt och dåliga historier
Favoritvin: Ornellaia
Drömresmål:  Härjedalen och Karibien

KOMMENTARER

E-postadressen publiceras inte.

Våra regler är enkla: Håll en god ton. Visa respekt för dem vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras av redaktionen.

0 KOMMENTARER ÖPPNA
Tur & Retur söker erfaren resesäljare
Sista ansökningsdag:
3 februari 2020
Försäljningschef till Europaweekend
Sista ansökningsdag:
26 januari 2020
Säljare till Möten och Event
Sista ansökningsdag:
14 februari 2020
Försäljnings- och Produktchef hos Viking Line
Sista ansökningsdag:
17 januari 2020
Manager Switzerland Convention & Incentive Bureau.
Sista ansökningsdag:
17 januari 2020
Jambo Tours/TEMA söker biljettör
Sista ansökningsdag:
3 februari 2020