Annons:

Svenska företag är sämst på Duty of Care

Varje dag reser svenskar världen över och representerar sina arbetsgivare utomlands. Under en affärsresa måste företagen som skickar ut sina anställda se till att deras representanter är säkra och vårdas; de har det som kallas en omsorgsplikt (duty of care). Många anställda är emellertid fortfarande omedvetna om deras arbetsgivares skyldighet att säkerställa deras säkerhet i alla situationer, när de är på kontoret såväl som reser i tjänsten. Det visar sig samtidigt att svenskar är svåra att hjälpa till under resor på grund av att de inte vill dela sina kontaktuppgifter med tjänster som underlättar genomförandet av plikten, skriver

Sverige är fortfarande en relativt liten marknad och för att bli en verkligt global verksamhet är resor för företag en kritisk del av att växa och driva affärer. Vårdplikten över sina resande anställda är därför alltid närvarande för smidiga och expanderande företag i Sverige. Ny data från SAP Concur, marknadsledande inom global rese- och kostnadsautomation, avslöjar att svenska företag är i botten av en global studie gällande bland annat när de inleder kontakter med sina anställda när katastrof drabbar en resenär; hela 2 timmar och 15 minuter efter det globala genomsnittet. 12,8 % av de anställda litar inte heller på sin arbetsgivare för att snabbt och pålitligt hjälpa dem i en krissituation, svenska företag har med andra ord en lång väg att gå för att förbättra sin omsorg över anställda på tjänsteresa.

Detta är dock inte nödvändigtvis bara arbetsgivarnas fel. I den globala studien från SAP Concur uppger hela 20 procent av svenskarna att de inte vill dela sina personuppgifter med en tredje part när de reser, vilket gör vårdplikten mycket svårare att uppfylla.

Oavsett det föredragna sättet att ta hand om bland anställda måste företag förankra principerna för sin vårdplikt. Över 16 procent av anställda i Sverige är inte medvetna om vårdplikten som är lagt på sin arbetsgivare vilket inte gör det konstigt att svenska företag faller efter på sina skyldigheter gentemot dessa.

Företag står nu inför ett vägval. Antingen låter man de anställda ta hand om sig själva när de reser och misslyckas med sin vårdplikt, eller så öppnar de konversationen och integrerar en fungerande och realtidsrapporterande system för att uppnå sin vårdplikt. Oavsett val måste prioriteringen för att upprätthålla de anställdas säkerhet läggas högre på dagordningen för alla företag som faller bakom sina skyldigheter. Frågan som vem som är ansvarig för tjänsteresenärer är alltså besvarad, frågan är bara vem som kommer leverera en fungerande lösning för sina anställda, skriver VD Magnus Khysing på Duty of Care i en debattartikel.

Kommentarer är stängda.