Annons:

Annons:

Swedavias vd: ”Det är upp till investerarna”

Nu svarar Swedavias vd på kritiken mot att bolaget använder miljömärkta pengar till att öka flygverksamheten vid sina flygplatser. – Det är upp till investerarna om de vill investera eller inte, säger Swedavias vd Jonas Abrahamsson.

Det helstatliga bolaget Swedavia, som driver och utvecklar flygplatser, har fått kraftig kritik från flera håll för den gröna obligation bolaget släppte i december. Kapitalet från gröna obligationer ska användas till miljöprojekt och ökad hållbarhet. Kritiken mot Swedavia handlar om att pengarna även kan användas till att öka kapaciteten på Arlanda och Landvetter, för att tillåta fler flygresor.

– Vi har ett uppdrag på Swedavia att säkerställa den tillgänglighet som Sverige behöver i dag och som vi behöver i framtiden. Vi ska göra det på ett så hållbart sätt som möjligt. Därutöver försöker vi ha ambitionen att bidra till branschens omställning i stort, säger Swedavias vd Jonas Abrahamsson.

– Redan i dag är tre av våra flygplatser fria från fossila koldioxidutsläpp i egen verksamhet och de resterande sju ska bli det innan året är slut. Det är vi stolta över, och det har vi berättat för kapitalmarknaden. Det är upp till investerarna om de vill investera eller inte.

TT: Men kritiken handlar inte om ert miljöarbete, utan om att ni använder miljömärkta pengar till att öka kapaciteten, så att antalet flygresor kan öka.

– Vi har transparent berättat om utmaningarna, men också om de aktiviteter vi vidtar för att vår egen verksamhet ska bli så hållbar som möjligt, säger Jonas Abrahamsson.

– Sedan är det en annan diskussion, som är nog så viktig, om gröna obligationer enbart ska gå till investeringar i verksamhet som redan är hemma hållbarhetsmässigt, tillägger han.

Nödvändig omställning

TT: Hur ser ni på risken att förtroendet för gröna obligationer kan urholkas, när innehållet inte rimmar med vad folk förväntar sig?

– Vi tycker att diskussionen kring vad som krävs för gröna obligationer som instrument är väldigt viktigt. Den välkomnar jag, säger Jonas Abrahamsson.

Gör egna val

TT: Granskningsinstitutet Cicero rekommenderade att ni skulle lyfta ut kapacitetsökningen ur ramverket för er gröna obligation. Varför gjorde ni inte det?

– Vi tyckte faktiskt att det var mer fair och transparent att berätta om hela vår verksamhet, och därefter får varje aktör göra sitt val, säger Jonas Abrahamsson.

Flera investerare, bland annat SPP och Öhman Fonder, har valt att inte investera i Swedavias gröna obligation, vilket TT rapporterat om tidigare. Deras invändning är just att pengarna används för att öka flygverksamheten, vilket leder till att den totala klimatpåverkan riskerar att förvärras – oavsett Swedavias egna energieffektiviseringar.

– Jag kan notera att en del har valt att inte investera, och det har jag full respekt för. Men jag kan också notera att ett antal har valt att investera, och det är vi naturligtvis glada för, säger Jonas Abrahamsson.

Vilka som har köpt obligationen kan han inte uppge, då det inte är publik information.

Landvetter byggs ut

TT: Kan ni tänka er att ändra på fördelningen av kapitalet, efter den kritik som har kommit, så att pengarna inte går till ökad flygverksamhet?

– Vi får förhålla oss till det ramverk som vi redan har gett ut till kapitalmarknaden. Och där utesluter vi inte investeringar i till exempel den byggnation vi nu gör på Landvetter, där vi uppför en ny terminalbyggnad och tillför kapacitet. Men vi gör det på ett otroligt ansvarsfullt sätt där vi når hög standard när det gäller hållbarhet, att den typen av investeringar också kan ingå, säger Jonas Abrahamsson.

Han tillägger att lejonparten kommer att gå till investeringar i bland annat energieffektivisering, förnybara energilösningar och fossilfria transporter.

Fakta: Gröna obligationer

Begreppet gröna obligationer är inte juridiskt definierat. Men enligt den branschstandard som vuxit fram ska kapitalet från gröna obligationer gå till miljömässig hållbarhet.

Den första gröna obligationen skapades 2008, i samarbete mellan Världsbanken och SEB. Sedan dess har både utbudet och efterfrågan ökat kraftigt. Det sammanlagda värdet hittills uppgår globalt till drygt 825 miljarder USD, och enligt kreditvärderingsinstitutet Moody beräknas siffran öka till 1 000 miljarder under nästa år. Det motsvarar ungefär 1 procent av den totala finansmarknaden. I Sverige är andelen cirka 15 procent.

Green Bond Principles är en samling ”frivilliga processriktlinjer”, som föreskriver att obligationens innehåll ska beskrivas i ett ramverk. Detta ramverk ska även granskas av ett fristående granskningsinstitut. Dessa handlingar gör det möjligt för investerare att bedöma obligationen. Efter ett år ska bolaget redovisa hur pengarna har använts, i en rapport som granskas av en revisionsbyrå.

Källa: ICMA

Fakta: Swedavias gröna obligation

I december 2019 gav statliga Swedavia ut en grön obligation på 1 miljard kronor.

Enligt ramverket, som även gäller för framtida emissioner, kan pengarna användas till projekt inom fem områden: gröna byggnader och infrastruktur, energieffektivisering, förnybar energi, åtgärder för att begränsa föroreningar och rena transporter.

Exakt vilka projekt som kommer att finansieras med den första obligationen är ännu inte klart. Det kommer att redovisas i samband med årsredovisningen i vår.

Den fristående granskaren Cicero varnar för att investeringarna kan leda till ökade utsläpp, bland annat för att projekt vid en ny pir på Arlanda tillåts, men ger ändå betyget ljusgrönt.

Cicero ser Swedavias mål att ha noll koldioxidutsläpp i den egna verksamheten 2020 som ett plus, liksom att bolaget driver på branschen för mer biobränsle samt att inrikesflyget ska vara fossilfritt 2030; och allt flyg som startar vid svenska flygplatser 2045.

Swedavia äger, driver och utvecklar tio flygplatser, varav Arlanda och Landvetter är störst.

Källa: Swedavia, Cicero

Kommentarer är stängda.