Annons:

Fredagskrönikan: Små och lite större problem

Är tillbaka efter några dagar med covid. Tyvärr är jag övertygad om att sjukdomen är här för att stanna, trots att jag är vad de kallar fullt vaccinerad. Jag har under min lilla konvalescens funderat en del på reseindustrins utmaningar den närmaste tiden och i framtiden. Här kommer en topp tre lista på vad jag tror kommer att hända.

Hållbarhet är förstås nummer ett. Det är och förblir ordet på allas läppar och självfallet något vi alla måste arbeta med, men samtidigt måste vi bli mer realistiska. Problemet är att landets och världens demokratiskt valda politiker har fattat en massa beslut och satt mål som kommer att svikas. Inte alla, men många, många. Det saknar nämligen tekniska lösningar för att nå målen. Och att helt släcka ner samhället är inte en väg framåt för fler människor än de som lägger sig i fosterställning framför bilarna på våra motorvägar. I valet mellan att samhället ska fungera och att radikalt minska utsläppen är det tyvärr det sista som får stryka på foten. 

“Tillväxt är en förutsättning för en framtida fossilfri värld”

Denna utveckling stöds inte av att företag i reseindustrin skickar ut pressmeddelande om hur de minskar sina utsläpp dramatiskt, men när jag vill syna dessa i detalj får jag inte några svar. Ett nytt flygplan från Airbus släpper ut 30-40 procent mindre koldioxid än ett som kom vid millennieskiftet, men trots detta förpestas vår miljö ändå med tusentals ton koldioxid varje gång det taxar ut på landningsbanan. Det stora problemet är förstås att trots att motorerna blir mer effektiva så flyger betydligt fler än förut vilket gör att utsläppen ökar. 

Att flyga mindre är inte heller en långsiktig lösning, för om tillväxten försvinner är det ingen som vill betala för omställningen. Det är därför som det berömda riskkapitalet inte vill investera i tågtrafiken i Europa. Den “skyddas” av nationella monopol som är bra för det egna landets skatteintäkter, men dåligt för större samverkan. Tillväxt är en förutsättning för en framtida fossilfri värld. Det gäller både flyg och tåg såklart.

Summa summarum till reseindustrin: fortsätt att jobba på med hållbarhet, men inse att vägen är mycket lång. Bli inte arg på Travel News och andra medier för att vi inte gör vågen varje gång det kommer ett förvirrat pressmeddelande eller en ännu konstigare “rapport” om detta arbete. De flesta människor säger att de tycker att hållbarhet är viktigt, men när det kommer till köpbeslut är pris och komfort mycket mycket viktigare. Det gäller speciellt vid köp av resor. 

“Reinfeldt är en snäll labrador, det behövs tyvärr en arg pitbull om något ska hända”

Byter nu fokus, gårdsförsäljning. Vi lever i motsättningarnas tid. Det är tack vare sociala medier som vet att våra hjärnor går i gång på tydliga konflikter. I USA hotar denna utveckling demokratin på allvar. I Sverige är läget inte lika uppskruvat. Men tyvärr har många frågor i vår riksdag fått skarpa skiljelinjer, trots att detta är helt onödigt. Gårdsförsäljning är en av dessa. Socialdemokraterna tycks nu plötsligt vara emot, trots att de under förra mandatperioden utredde frågan ännu en gång och var en smula positiv. Jag tycker att det förslag som ligger på bordet nu är minst sagt lamt (läs gärna Leif Holmkvist analys här) men det riskerar ändå inte att klubbas igenom. 

Det vaga förslaget är också ett tecken på något större, nämligen hur svårt det är för reseindustrin att få genomslag på allvar i den stora debatten. Besöksnäringen drömmer om att bli betraktad som en basnäring, men när det kommer till beslut och handling i valda församlingar är vi inte det. Här tycker jag att arbetsgivarorganisationen Visita borde bli mycket tydligare och tuffare. Och genast byta ut sin ordförande Fredrik Reinfeldt. Han är en snäll labrador, det behövs tyvärr en arg pitbull om något ska hända. 

Dessutom tycks det uppenbart att Reinfeldt är mer intresserad av att införa VAR i svensk fotboll än att radikalt förändra de regler som styr hur man får sälja öl, vin och sprit på lokal och ja på vingårdar och små bryggerier.

“Jag är övertygad om att elflyg och drönarflyg på el kommer att vara livsnerven i vårt transportsystem om tjugo år”

En tredje utmaning är svensk flygpolitik. Vad kommer att hända när SAS flyttar sitt huvudkontor till Kastrup och blir en del av Lufthansa? Hur ska det tjugotal regionala flygplatserna som ägs av kommuner överleva i de tio-femton år som det tar innan elflyget är på plats? Jag är övertygad om att elflyg och drönarflyg på el kommer att vara livsnerven i vårt transportsystem om tjugo år och attt man då kommer att bygga ännu fler små flygplatser mitt i city. Men två decennier är lång tid. Under den förra regeringen fick miljöpartiet sätta tonen för svensk flygpolitik, nu är det som tur är andra besked. Men det saknas en långsiktig strategi för denna utveckling. Kanske är det ångesten över att dessa planer inte går att kombinera med de icke realistiska målen om hållbarhet som spökar. Ett berömt citat av nobelpristagaren i litteraturen T. S. Eliot är: “humankind cannot bear too much reality”. 

Ja, jag hoppas att ni fattar. 

Travel News kommer trots Eliots citat att fortsätta att skriva de utmaningar som väntar, men vi gör det med glatt humör eftersom det bästa i livet ofta sker på resande fot. Nästa vecka väntar årets mest galna resa i Skottland, jag ska köra motorcykel och testa whisky. Om sju dagar blir en rapport här och vill du veta mer ska du läsa min resedagbok i RES med start på onsdag. 

Ha nu en en skön helg.

En kommentar

  1. Werner: Hur kan ett så intill utspätt vatten urvattnat förslag om gårdsförsäljning vara såååå att få ur sig?? Säger väl en hel del om förmågan att möta de övriga problem vi har i detta land, när ett dylikt ärende orsakar mental förstoppning i maktens korridorer… Svara

Comments

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Våra regler är enkla:Håll en god ton. Visa respekt för dem vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras av redaktionen.

1 kommentar Öppna