Jag hade länge en princip. 

Alltså jag är i grunden emot principer eftersom deras enda syfte är att få människor att slippa tänka och ta ansvar. Människor som skyller sitt agerande på principer och ja även på “min religion” är i grunden lata. De vill först slippa ta ansvar och sen slippa förklara varför de inte gjort något. 

Men som sagt, även jag har varit en syndare och min princip var att jag blev gärna vän med en nybliven singel.

Varför? Jo för att en nybliven singel är en människa som hela tiden omvärderar hela sin tillvaro. Ena stunden vill hen tillbaka in i sin gamla relation, nästa stund är det nästa partner som är grejen. Några timmar senare kan det vara homosexualitet som ska undersökas och därefter celibat i några minuter.

När alla dessa växlingar sker får man snabbt en vid bild av vad är detta för människa och vad finns det för möjligheter att utveckla och fördjupa den färska vänskapen. 

För några år sedan fick jag en vän som heter Katarina Gospic och hon lärde mig mycket om hjärnan. Katarina är föreläsare och har skrivit en doktorsavhandling om vad som händer i hjärnan när vi spenderar pengar. Hon är också läkare. Och ja hon är ett geni på många sätt. Under några år gjorde vi en podcast och då snappade jag upp några smulor om hur hjärnan fungerar. 

Den viktigaste är att det finns ett område i hjärnan som heter amygdala, det vi vanliga människor kallar reptilhjärnan och det är härifrån dopaminet skickas ut. Hjärnkontorets Red Bull. 

Det är detta som kickas igång när en nybliven singel testar nya grejer… 

Och nu undrar ni vad har detta att göra i en krönika som ska handla om reseindustrin och därför kommer här poängen: Reseindustrin är under corona som en nybliven singel. Allt vi trodde på i februari 2020 är borta. Verksamheter som vi trodde var kyrkor och personer som ansågs vara Gudar är snart i konkurs. Den store frälsaren har slutat att lägga upp filmer på sig själv varje måndag på Instagram. De flesta kändisar i vår industri är tysta.

Istället har vi fått domedagsprofeter som säger att Q2 kommer att bli det svartaste svarta och sen blir det ännu värre. I februari var kryssning charter-industrins framtid, nu är flytande resorts lika heta som VHS-kassetter. Nu är camping på vischan det nya boutique hotel. Och vi kommer aldrig mer att flyga.

Eller åka tåg. Nu ska vi alla cykla.

Kanske.

Mitt i stormens öga fördjupas min kunskap om reseindustrin. 

Och plötsligt hittar jag en notis om att ebolamedicin kanske kan funka mot corona och då börjar jag genast att tänka på vart jag ska resa i juli. Hur länge jag ska vara i Las Vegas i höst? Och hur lång kan bilsemestern i Europa bli, drar kanske redan i maj… 

Men så vaknar jag upp av högtalarrösten på pendeltåget som säger till mig att hålla social distans och jag skäms att jag tagit tåget ut till Arlanda för att intervjua Jan Melkersson på Air Leap.

Att gå runt på ett öde Arlanda är lite som att vara med i en skräckfilm. Nedsläckta terminaler och neddragna jalusier. Det måste vara en varulv eller något ännu värre som skrämt bort alla människor denna fredag. De få som är kvar ser helt apatiska ut. Tomma blickar. 

Jag blir arg när jag betala stationsavgiften på 120 kronor. Tänk att kinesiska staten* ska tjäna pengar på mitt besök på Sveriges viktigaste infrastrukturella plats.

Min intervju med Air Leaps vd tar bara 30 minuter så jag försöker åka hem på samma biljett, men då vill kinesiska staten ha mer pengar, men tjejen i kassan är vänlig och berättar att vi kan ta bussen till Märsta och där hoppa på pendeln in till stan.

Det känns härligt att lura kinesiska staten på 120 kronor. Vårsolen letar sig in genom fönstret och det är bara tre människor på buss 583.

Det är fruktansvärt jobbigt att reseindustrin är som en nybliven singel, men någonstans någon gång så kommer corona att lugna ner sig och då kan riktig vänskap uppstå. Då kommer vi att minnas denna tid med skräckblandad förtjusning.

I bästa fall har vi lärt oss något om oss själva och vi gör några saker lite klokare än tidigare.

Den dagen, den tiden, nu tar vi helg och hörs igen på måndag.

Ha nu ett härligt veckoslut och glöm inte att tvätta händerna och ring alla du älskar och även några andra som också blir glada av att höra din röst. 

Foto: Niklas Alm

* Kinesiska staten är största enskilda ägare av Arlanda Express som har ensamrätt att köra tåg till Arlanda. Arlanda Express låter just nu andra tågoperatörer köra till Arlanda mot en stationsavgift på 120 kronor per passagerare. Arlanda Express har denna ensamrätt fram till 2050.