Annons:

De så kallade blå zonerna – Sardinien, Okinawa, Ikaria, Nicoya och (enligt vissa) Loma Linda – har blivit symboler för ett långt, friskt och meningsfullt liv. Foto: Pixabay

De blå zonerna – från forskningsfält till turistfälla

Platserna där människor lever längre än någon annanstans i världen har länge fascinerat forskare, resenärer – och marknadsförare. De så kallade blå zonerna – Sardinien, Okinawa, Ikaria, Nicoya och (enligt vissa) Loma Linda – har blivit symboler för ett långt, friskt och meningsfullt liv. Här äter man grönt, rör på sig dagligen och umgås mycket. Men är det hela sant?

Bakom hypen står bland andra National Geographic-journalisten Dan Buettner, som paketerade zonerna till böcker, Netflix-serier och till och med hotellupplevelser. Han har tjänat miljoner – till skillnad från de forskare som från början identifierade fenomenet, och som nu distanserat sig från kommersialiseringen, rapporterar Dagens Nyheter.

Men allt fler ifrågasätter grunden till teorin. Kritiker pekar på bristande folkbokföring, pensionsbedrägerier och avsaknad av kontrollgrupper. I exempelvis Okinawa förstördes födelseregistren under andra världskriget – ändå är platsen känd för sin andel 100-åringar.

Är det ändå något vi kan lära av zonerna? Absolut, menar forskare: ät mindre, stressa mindre, umgås mer. Men den moderna livsstilen har redan börjat urholka de blå områdena – och de som föds där i dag kan inte längre räkna med ett liv bortom 100-strecket.

Comments

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Våra regler är enkla:Håll en god ton. Visa respekt för dem vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras av redaktionen.

0 kommentarer Öppna