Flygpriserna har ökat – det märker både affärs- och privatresenärer. Men att, som flera svenska medier nu gör, enbart hänvisa till minskat utbud som förklaring är inte bara felaktigt – det är direkt vilseledande, enligt Fredrik Kämpfe.
– Bakom de högre priserna ligger istället en rad kostnadsdrivande faktorer, varav flera är strukturella och långsiktiga.
Enligt Transportstyrelsen har avgifterna för att bedriva flygverksamhet i Sverige ökat kraftigt sedan 2016. På Arlanda har exempelvis terminalavgiften mer än fördubblats, och en vanlig inrikesresa har blivit 34 procent dyrare – enbart i avgifter. Dessutom har kostnaderna för säkerhetskontroll skjutit i höjden.
– Nya EU-regler inom utsläppshandeln (ETS) och införandet av hållbart flygbränsle (SAF) driver också upp priserna. Flygbolagen måste nu både köpa utsläppsrätter och blanda in bränslen som är fyra till fem gånger dyrare än traditionellt fossilt flygbränsle. Dessa kostnader förs i slutändan över på resenärerna, skriver Fredrik Kämpfe i ett inlägg på Linkedin.
Svenska flygplatser och flygtrafiktjänster gick med miljardförluster under pandemin. Dessa underskott – på cirka 7 miljarder kronor – kompenseras nu genom höjda avgifter för både flygbolag och passagerare. Exempelvis kostar varje kilometer i svenskt luftrum pengar för flygbolagen.
För flygbolag som utgår från svenska flygplatser är situationen särskilt tuff. De konkurrerar med bolag i andra länder, där avgifter och regler är helt andra. Det snedvrider konkurrensen – och påverkar prissättningen på ett sätt som inte syns vid första anblick.
– Att förklara prisökningarna med “minskat utbud” är, som någon uttryckte det, som att förklara högre matpriser med att det finns färre hyllor i butiken. Det ger en ytlig bild – och missar de verkliga drivkrafterna bakom de ökande kostnaderna i flygindustrin, skriver Fredrik Kämpfe.
