Koncernens totalresultat för första halvåret är en förlust på 192 miljoner kronor, en försämring från samma period i fjol med 22 miljoner.
Swedavias intäkter ökade med 200 miljoner kronor till 3,3 miljarder under halvåret, mest till följd av höjda priser som aktörerna i nästa steg rullar vidare till resenärerna.
Rörelseresultatet blev 43 miljoner, att jämföra med 50 miljoner i förlust 2024. Avkastningen på operativt kapital blev 0,8 procent, vilket är obetydligt bättre än ett lönekonto på banken och långt från ägaren statens mål på 6 procent.
Däremot närmar sig Swedavia ägarens tak för skuldsättningsgrad på 1,5 gånger eget kapital. I år har Swedavia lånat upp sig till 1,4 genom att öka sina lån med 1 miljard till 14 miljarder.
Det är alltså ett pressat företag som kämpar för att komma tillbaka till svarta siffror efter pandemin och de strukturella förändringar i resandet som skett sedan dess.
Antalet utrikesresenärer ökar svagt, men vad hjälper det när antalet inrikesresande rasar lika mycket. Inte blir det bättre av att Swedavia står med kostnaderna för ett Bromma som knappast används längre.
En ljuspunkt är att flygskatten, som straffade resande snarare än utsläpp, slopades vid halvårsskiftet. Swedavia gör sitt bästa för att få ner flygplatsernas miljöbelastning, men när andelen förnybart bränsle som tankades vid bolagets tio flygplatser under första tertialet var 0,9 procent är det långt till målet 6 procent nästa år och 27 procent 2030.
Swedavia är snabba med pressreleaser när ett flygbolag öppnar en ny linje från bolagets flygplatser, men inte lika raska med att tala om när linjer läggs ner eller glesas ut. När nya aktörer vill återstarta inrikesflyg till Bromma har Swedavia låst sig vid en ensidig satsning på det fjärran Arlanda.
Det allt överskuggande problemet för Swedavia och svenskt flyg över lag är SAS historiska dominans över såväl inrikes- som utrikesflyget. SAS successiva flytt söderut, till Kastrup, Amsterdam och Paris, ställer stora krav på Swedavia att ragga nya direktlinjer ut i världen och runtom i Sverige.
Då är höjda priser, tunga lån och klen ekonomi en belastning. Det är inte fler krögare och krämare på flygplatserna Sverige behöver utan fler flyg och raska rutiner på flygplatsen.
