”Folk reser mindre i Sverige och det finns myndigheter och företag som förbjuder sin anställda att flyga eller till och med betalar dem för att inte göra det.”
Det är en nöjd vd som gästar kontoret på Arlanda, som är på god väg att bli Norwegians ”andra hem”:
– Det har varit ett bra år, speciellt de senaste månaderna och särskilt i Sverige. Vi kom in med en högre yield än i fjol och det ser ut att hålla även framgent.
Yield är ekonomspråk för avkastning på en investering och ett tecken på att Norwegian lyckats bra är att aktiekursen mer än fördubblats under de tre år som gått sedan pandemin då koncernen rekonstruerades.
”Skattebetalarna har fått tillbaka med råge”
Under Q2 i år översteg omsättningen 10 miljarder kronor med en vinst före skatt över miljarden. För några veckor sedan gav Norwegian utdelning för första gången, vilket var förbjudet så länge bolaget hade statliga lån:
– De har vi betalat tillbaka, säger Geir Karlsen. Vi fick hjälp under rekonstruktionen och nu har vi gett åter till skattebetalarna med råge.
Norwegian har vuxit stadigt i Sverige, men Geir Karlsen ser möjligheter att öka ännu mer:
– Trafikutvecklingen i Sverige ökar bara marginellt och inrikestrafiken ligger på 60–65 procent av nivån före pandemin, medan den återhämtat sig i Norge och Danmark. Folk reser mindre i Sverige och det finns myndigheter och företag som förbjuder sin anställda att flyga eller till och med betalar dem för att inte göra det.
Gärna konkurrens på fler linjer
I dag trafikerar Norwegian fyra flygplatser i norra Sverige samt Visby på sommaren i konkurrens med SAS.
– Det bor dubbelt så många människor i norra Sverige som i Nordnorge. Här finns möjlighet att öka frekvensen om fler flyger.
Men han kan tänka sig konkurrens på fler linjer:
– BRA hade nära nog monopol och flyger nu åt SAS. Där det saknas konkurrens har det blivit dyrt att flyga. Det borde gå att få till en ökad priskonkurrens. Det var ju vi som en gång skapade konkurrensen med SAS i Norge.
Närmare 400 anställda i Sverige
I dag har Norwegian åtta flygplan stationerade på Arlanda, men nu vill Geir Karlsen öka på antalet:
– Vi räknar med att nästa vår ha ännu några maskiner på Arlanda. Vi har närmare 400 anställda i Sverige, varav 60 tekniker som servar och underhåller planen. Vi hade gärna vuxit snabbare, men har haft förseningar i leveransen av 737 MAX från Boeing.
Han tycker att svenska politiker borde göra mer för att stötta flyget och de kan lära en del av Norge:
– De har tagit bort flygskatten och det är bra. Norska politiker har prioriterat att hela landet ska vara bebott, det är viktigt inte minst av beredskapsskäl, och därför har de sett till att det finns flygförbindelser.
I Norge är alla civila flygplatser med kommersiell trafik statliga och drivs av Avinor, där en handfull lönsamma flygplatser får stötta resten. Det finns också ett system med upphandlad trafik där ett krav kan vara takpris på biljetterna.
– Regeringen vill att fler ska flyga, konstaterar Geir Karlsen och berättar om avtalet med norska försvaret:
– Vi har kontrakt på 250 000 resor per år. Norska staten går in och betalar för att vi ska ha 15 procent SAF i tankarna för försvarets samtliga tjänsteresor. Det borde man kunna göra i Sverige också.
”Det måste till fler incitament”
– Vi har investerat i Norsk e-Fuel som ska producera elektrobränsle till flyget och anläggningen ska byggas i Nordnorge där det finns gott om el. Det måste till fler incitament för att tillverka mer SAF. Det är bra att den svenska regeringen ger lånegarantier till Preem, men det krävs kanske att staten täcker en del av kostnaden så att fler kan köpa hållbart bränsle och marknaden ökar.
Bristen på SAF är ett problem för alla flygbolag med miljöambitioner, men Norwegian gör något åt det:
Norwegian har målet att reducera sina utsläpp med 45 procent till 2030:
– Som det ser ut nu klarar vi inte det om det inte tillverkas mer SAF, även om nya 737 MAX drar 16 – 17 procent mindre bränsle än 737-800. Vi föryngrar flottan så snabbt vi kan.
Elflyg i större skala tror inte Geir Karlsen på inom överskådlig tid:
– Eldrivna flygplan som tar 189 passagerare lär inte finnas de närmaste 10–15 åren. Det är långa certifieringstider, batteriet skulle ta upp halva vikten och laddtiderna är för långa.
Hur är er relation med ärkefienden SAS?
– Haha, vi är mycket goda vänner. Vi samarbetar där det är naturligt och sedan konkurrerar vi stenhårt varje dag.
När ska ni ta över SAS plats i Star Alliance då?
– Det har vi inga planer på. Vi diskuterar med Star och kan ha samarbeten, till exempel code sharing, men det är inget som ligger på bordet just nu.
Hur går det med poängvalutan Spenn som ni har ihop med Strawberry?
– Vi har just tagit in Reitan som partner. De är jättestora i Norge, har 25 – 30 procent av dagligvarumarknaden i Danmark och bland annat Pressbyrån i Sverige. Det är en idealisk partner för de har en daglig aktivitet, då kan vi få mera liv i systemet.
