Brevet till civilminister Erik Slottner är ett nödrop i elfte timmen från Svenska Resebranschföreningen (SRF). Om en månad väntas riksdagen besluta om ett nytt resegarantisystem som ska träda i kraft den 1 april 2026.
Bakgrunden är att det nuvarande garantisystemet visade sig ha stora brister under pandemin då resande var en av de verksamheter som drabbades värst och många resor fick ställas in.
Regeringen ville inte ändra systemet, men efter lobbyarbete från resebranschen togs ett utskottsinitiativ i civilutskottet som ledde till den utredning som nu är proposition. Men i utredningsdirektiven fick Miljöpartiet, som hyser dubier om oelektrifierade resor, in en skrivning om att förslaget inte får kosta staten något.
1,5 miljarder kronor
Huvudnumret i det nya förslaget är att skapa en fond på 1,5 miljarder kronor, vilket bedöms klara en samtidig konkurs hos branschens största aktör samt en mellanstor researrangör.
Dagens garantier uppgår till cirka 7 miljarder kronor. Det anses vara på tok för mycket eftersom risken att samtliga researrangörer går omkull samtidigt är minimal. Sverige anses ha bland Europas dyraste garantisystem, eftersom det antingen binder kapital eller kostar mycket att skaffa garantin i bank eller hos de företag som specialiserat sig på frågan.
Branschen är positiv till att bygga upp en ny fond genom att avsätta 0,6 procent av en resas pris. Av en familjeresa till Mallorca för 30 000 kronor skulle alltså 180 kronor sättas in i fonden. Med den volym på resandet vi har i dag skulle det ta fem år innan fonden fått in 1,5 miljarder kronor.
Fördubblade kostnader
Men resebranschen har ett villkor: att staten garanterar fonden tills den är fullbetald. Om inte måste företagen först hålla en ordinarie garanti och dessutom avsätta 0,6 procent på resepriset. Det blir snabbt stora belopp:
”Utan en statlig garanti kommer reseföretagens kostnader för att ställa säkerhet att mer än fördubblas”, skriver Didrik von Seth till civilminister Erik Slottner.
Systemet med statlig garanti under fonduppbyggnaden har prövats med framgång i både Danmark och Tyskland, som fick hantera tidernas största resekonkurs när Thomas Cook, som ägde Ving, gick under 2019.
”Statliga medel riskeras inte”
Men den svenska regeringen går ovanligt nog på Miljöpartiets linje som leder till att konsumenterna får betala mer för resorna de närmaste fem åren. Trots att staten inte riskera några pengar, påpekar SRF:
”En statlig garanti utgör inte en finansiering och statliga medel riskeras inte. Staten får, om den ställda garantin behöver infrias en fordran mot fonden, vilket innebär att pengarna alltid kommer att betalas tillbaka.”
Men än värre än högre resepriser är att de större researrangörerna lätt kan runda systemet och få lägre kostnader utomlands. Det räcker att vara etablerad i ett land för att få placera sina garantier där. De kan starta filial via en utländsk advokatbyrå om de inte som Ving har systerbolagen Spies och Tjäreborg i Danmark.
”På grund av den ökade kostnaden kommer med största sannolikhet svenska företag att välja att flytta sina garantier till andra EU-länder. Enligt en undersökning som gjorts bland SRF:s medlemmar svarar 50 procent att det är sannolikt”, skriver Didrik von Seth.
Sämre trygghet för resenärerna
Följden skulle då bli att det tar betydligt längre tid att bygga upp fonden utan de stora researrangörerna som kan välja land. Mindre arrangörer kan runda systemet genom att sluta med paketresor och bara sälja enskilda resetjänster, men då till priset av sämre trygghet för resenärerna.
Dyrare för konsumenterna blir det också: ”De som trots allt väljer en paketresa med en mindre svensk arrangör kommer att drabbas av högre kostnader, upp till 1 000 kronor mer för en familj på charterresa” skriver SRF.
”Regeringen har nu ett val. Att skapa ett system…som fungerar och accepteras av alla företag i hela resebranschen…eller att genomdriva en reform som splittrar marknaden och i slutändan lämnar resenärerna med ett sämre skydd och dyrare paketresor. Beslutet borde vara enkelt” skriver Didrik von Seth.
