Du har gjort alla intervjuer inför Travel News 40-årsjubileum – hur har det varit att återvända till branschen?
– Kul, riktigt kul! Känner ju flera chefredaktörer och många av de kommunikatörer som jobbade på 90-talet och början på 2000-talet.
Vilken bild av svensk rese- och hotellbransch har vuxit fram under arbetet?
– Svensk besöksnäring är så mycket mer vässad idag än när jag var chefredaktör. Själva produkterna var lite naiva och enkla förr.
– Samtidigt var väl vi lättare att tillfredsställa förr. Kraven var lägre.
Vad har överraskat dig mest i samtalen med branschens profiler?
– Att alla är så positiva, trygga. Och glada över att vara, eller ha varit, i branschen.
Om du skulle beskriva svensk resejournalistik i dag – vad skiljer den från hur det såg ut på 90-talet/2000-talet?
– Finns den idag? Den har blivit så liten, så liten. Jag hade turen att få verka när restidningar var älskade och låg framme på soffborden.
– Och själva affärsdelen av branschen bevakas ju knappt alls längre. Förutom i Travel News då.
Vilka egenskaper tycker du utmärker de mest framgångsrika i rese- och hotellbranschen?
– Förr var det orädd pionjäranda. Tänk Kjos, Chakraborty, Stordalen, Johan Lundgren. De hade visioner. Idag vet jag inte. Allt känns så välutbildat och professionellt.
Vad tror du blir resebranschens stora utmaning och möjlighet de kommande tio åren?
– Få ner massturismen och sprida ut den geografiskt, så fler får ta del av den.
Vilket råd skulle du ge unga journalister som vill skriva om resor och hotell idag?
– Var intresserade på riktigt! Slarva inte.
Vad gör du själv helst när du reser – planerar varje detalj eller låter resan ta dig dit den vill?
– Nitisk kontroll för transporten och free spirit på plats.
Och slutligen – var hittar du ditt drömresemål just nu?
– Drömresmål har jag väl inte längre. Men jag är sugen på Östeuropa. Där finns fortfarande dolda skatter
