När inrikesflyget nådde sin topp 1990 hade SAS och Linjeflyg över 95 procent av marknaden. Åren före pandemin stod SAS för 46 procent av marknaden, BRA för drygt 30 procent och Norwegian för drygt 20 procent. Inrikesflyget låg stabilt kring 7–8 miljoner passagerare per år.
Sedan kom pandemin och inget blev sig likt inom flyget. Men det var inte enbart pandemin och inte heller flygskammen som knäckte inrikesflyget, visar Transportstyrelsen i rapporten ”Turbulens eller perfekt storm” som granskar åren 2016–2025. Som så ofta handlar det om ackumulerade effekter och samverkande faktorer. Här är några av dem:
# Tjänsteresor med flyg har minskat med cirka 60 procent under perioden 2016–2025. Antalet linjer och antalet avgångar har minskat, liksom antalet flygbolag i Sverige.
# Många företag och organisationer har digitala möten som det första valet i sina mötes- och resepolicyer. Enligt SCB främjar 39 procent av företagen digitala möten framför tjänsteresor.
# Mellan 2018 och 2025 togs den svenska flygskatten ut och minskade efterfrågan på flygresor.
# Reallönerna har minskat samtidigt som biljettpriserna har ökat, vilket påverkar privatresenärernas möjlighet att välja flyget.
# Tågets andel av marknaden på sträckorna mellan Stockholm och Malmö och Göteborg har ökat.
# En tidigare svag krona gjorde att högre priser på bränsle och leasing ökade flygbolagens kostnader.
Med färre operatörer har konkurrensen försvagats och prispressen minskat. 2016 flög sju bolag inrikes i Sverige, 2025 var de bara fyra.
En nedåtgående spiral uppstår när lågkonjunkturen och svag efterfrågan bidrar till att flygbolagen minskar sitt utbud, vilket i sin tur sätter ett tryck uppåt på biljettpriserna och dämpar efterfrågan.
Transportstyrelsen konstaterar att pandemin snabbade på och förstärkte effekten av faktorer som redan hade en dämpande effekt på inrikesflyget.
Du kan läsa hela rapporten här>>
