Förslagen att slopa karensdagen fanns med i Socialdemokraternas skuggbudget för 2026 som presenterades i oktober. Det får stöd även av Vänsterpartiet.
LO:s ordförande Johan Lindholm stödde förslaget eftersom arbetare i motsats till många tjänstemän inte kan jobba hemifrån vid sjukdom.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) skrev i en kommentar till TT att förslaget skulle orsaka ”stor skada på svensk ekonomi, sänka tillväxten och öka sjukskrivningstalen”.
Hon fick stöd av Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv: ”Vi vet från tidigare erfarenheter att slopat karensavdrag ökar sjuktalen dramatiskt och leder till kraftigt ökade kostnader för företagen.”
Det är en uppfattning som Johan Söör delar och argumenterar för på Linkedin:
”Varför har Norge cirka tio fler sjukdagar per person och år än Sverige? Och varför visar studier att svenskar som flyttar till Norge plötsligt blir lika sjuka som norrmän? Varför tenderar vabbande att gå upp när det är OS?” undrar han och ger genast svaret:
”I Sverige och många andra länder har vi en självrisk i sjukförsäkringen där arbetsgivaren inte betalar den första sjukdagen. I Norge betalar arbetsgivaren 100 procent från dag 1.”
First Camp har räknat på politikernas förslag, skriver Johan Söör:
”När vi i First Camp räknar på effekten av olika politiska förslag är ett potentiellt borttagande av karensdagen i Sverige det allra allvarligaste. Kostnadsökningen är cirka tre gånger så stor som kostnadssänkningen av de nyligen införda lägre arbetsgivaravgifterna för unga.”
Johan Söör hänvisar till en krönika som Timbros vd PM Nilsson skrev i Dagens Industri under torsdagen:
”Karensdagen avskaffades helt 1987. Året efter var svenskarna historiskt sjukfrånvarande och samlade under 1988 ihop till i snitt 25 sjukdagar per person, eller en hel extra årssemester. Dessutom fick man 100 procent av lönen från första dagen.”
”1993 återinfördes karensen igen som en del av den ekonomiska krispolitiken. Ersättningsnivån sänktes till 75 procent. Sjukskrivningarna mer än halverades.”
