De nordiska länderna är i dag mer eniga än på länge om en sak: infrastrukturen måste fungera även när samhället utsätts för stora påfrestningar. Vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser behöver stärkas – inte bara för ekonomisk utveckling och resande, utan också för att kunna hantera naturkatastrofer, större olyckor och i värsta fall krig.
I praktiken innebär det att transportinfrastrukturen allt tydligare ses som en del av säkerhetspolitiken.
– Logistik vinner krig. Vi behöver se till att ha säkra, fungerande, robusta transportkedjor mellan våra länder i den allvarstid vi lever i, säger Sveriges infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) till Dagens Nyheter.
För järnvägen handlar diskussionen bland annat om kapacitet, redundans och bärighet. Flera nordiska analyser pekar på att vissa järnvägssträckor i dag har begränsningar när det gäller tunga transporter och stora volymer. I ett krisläge kan järnvägen bli avgörande för att snabbt flytta stora mängder materiel, drivmedel och förnödenheter mellan länderna.
Särskilt fokus ligger på de öst–västliga transportkorridorerna. Dessa kan få ökad betydelse i ett läge där transporter snabbt behöver gå mellan Atlantkusten, Skandinavien och Östersjöområdet.
Även flygplatserna lyfts fram som en central del av transportberedskapen. I ett krisläge är flyget ofta det snabbaste sättet att transportera personal, medicinsk utrustning och kritiska resurser. Samtidigt kan flygplatser fungera som viktiga logistiska noder där flyg, väg och järnväg möts.
I Norden finns redan flera flygplatser med dubbla roller – både civila och militära. Diskussionen handlar nu mer om hur dessa kan användas effektivt i krissituationer, men också om behovet av att säkra kapacitet, redundans och tillgänglighet.
– Förutom flygplatser behövs robust finansierat flygtrafikledning och flygbolag samt svenskregistrerade flygplan och en stor mängd olika kompetenser och resurser för att det hela ska fungera. En flygplats är ingen sommar, säger Fredrik Kämpfe, branschchef för Transportföretagen Flyg, till Travel News.
För flygplatser innebär det bland annat frågor om banornas kapacitet, tillgång till bränsle och möjligheten att hantera större transportflygplan. Dessutom lyfts vikten av goda landtransporter till och från flygplatserna – inte minst järnväg – för att snabbt kunna sprida resurser vidare i transportsystemet.
Bakgrunden till det ökade nordiska samarbetet är ett förändrat säkerhetsläge i Europa. Efter Rysslands invasion av Ukraina och efter att Sverige och Finland blivit medlemmar i Nato har den strategiska betydelsen av transportinfrastruktur i norra Europa blivit mer tydlig.
Det innebär också att Norden i högre grad ses som en sammanhängande logistisk region. För resenärer och transportföretag kan detta på sikt innebära investeringar som stärker både kapacitet och robusthet i systemet.
