Som i andra delar av turistbranschen fanns hoppet om en återhämtning efter pandemin under våren och sommaren 2022. Då kom i stället kriget mot Ukraina som påverkar resmönstren.

Fast kriget har fått både positiv och negativ effekt på kryssningsturismen till Stockholm.

– Det korta svaret är: än så länge inte hänt så mycket. En positiv effekt är till att börja med att många tagit bort S:t Petersburg från sina rutter, och ersatt med eller stannar ett dygn till i Stockholm, säger Stefan Scheja, kryssningsansvarig på Stockholms hamnar.

– Det negativa är rederier som vänder sig mot amerikanska gäster har börjat dra öronen åt sig. De avstår från Östersjön överhuvudtaget. En del utgår från Southampton i stället.

Sammantaget är bilden i dag ändå överraskande bra.

– Vi har tappat 30 anlöp. Det var 300 från början. Nu är vi nere i 260-270. Att jämföra med 2019 då vi hade 280 anlöp, säger Stefan Scheja.

En undersökning 2018 visade att kryssningsindustrin ger ett stort bidrag till Stockholmsregionen med en ekonomisk effekt på nästan 2 miljarder kronor och 1 100 arbetstillfällen.

Tillsammans spenderade då 623 000 kryssningspassagerare över 600 miljoner kronor på hotell, mat, sightseeingturer, shopping mm. Dessutom spenderade kryssningsrederierna sammanlagt 270 miljoner kronor på hamnavgifter, lotsavgifter och farledsavgifter i Stockholm. Den totala ekonomisk effekten landade på 1,87 miljarder kronor.

Kryssningstrafiken har återhämtat sig ganska snabbt efter pandemin, vilket siffrorna ovan visar. 

– Men numera har vi lärt oss att allt kan förändras över en natt, säger Stefan Scheja.

Fördelning av besökare så ut så här 2018

• Tyskland 163 993 passagerare 

• USA 129 575 passagerare 

• Storbritannien 58 125 passagerare 

• Italien 42 290 passagerare 

• Spanien 37 722 passagerare 

• Övriga 191 061 passagerare