Stora delar av 1992 var den svenska kronan starkare än den danska. Sedan kom krispaketet hösten 1992 och den svenska kronan har varit flytande sedan dess. I dag är förhållandena de omvända.
Det kan leda till rekordmånga danska besökare över Öresund redan i påsk, menar danska TV2.
Färjerederiet ForSea som kör mellan Helsingborg och Helsingör säger att de förväntar sig 80 000 gående passagerare i påskdagarna. I lördags hade de 20 000 gående passagerare med färjorna över Sundet, en nivå som man får gå tillbaka till mars 1992 för att hitta en motsvarighet till.

Även Öresundsbron rapporterad ökad trafik. De första tolv veckorna var den danska fritidstrafiken över bron 27 procent högre än samma period 2019.
TV2 har jämfört priserna på en Samsung-tv på 85” som blir 2 149 danska kronor billigare om den köps i Sverige än i Danmark.
Danmark har, till skillnad från Sverige, en fast växelkurspolitik och danska nationalbanken brukar följa Europeiska centralbanken, ECB. Så är det inte nödvändigtvis i Sverige, som har en mer flytande valuta.
Enligt Jeppe Juul Borre, chefsekonom på Arbejdernes Landsbank, ger fastkurspolitiken en större trygghet i osäkra tider, då man har en större valuta att luta sig mot.

De danska konsumenterna gynnas av situationen för tillfället, när de har mer pengar att köpa för i Sverige. Samtidigt är det också bra för de svenska företagen, eftersom det har blivit lättare att sälja varor, förklarar chefekonomen.
– Förlorarna är däremot de svenska konsumenterna, som får mindre för sina intjänade pengar, och de danska företagen, som måste sälja till svenskarna, säger han.
Den svenska kronans senaste nedgång till en 14-årig lägsta nivå gentemot euron har fått valutahandlare att undra om centralbanken kan komma att ingripa för första gången på mer än två decennier. Även om den svenska valutan sedan dess har återhämtat sig en del, har den fortfarande sjunkit med cirka 8 procent det senaste året.
– Marknaderna är i beredskap för intervention om kronan faller igen, säger franska banken Societe Generales seniorstrateg Kenneth Broux och beskriver de svenska nivåerna runt 11,40-11,50 per euro som ett ”högriskterritorium”.
Kronans svaghet är en huvudvärk för svenska Riksbanken när den bekämpar nästan tvåsiffrig inflation. Det har lovat högre räntor och påskyndat försäljning av tillgångar för att stödja valutan.