Rapport från en onsdag, dag 3

“Han förstår att han inte säljer transport av människor utan en tjänst. Han säljer service. Som jag ser det är det vad alla människor säljer”

Almedalen är särintressenas festival. Hur många seminarier kan man arrangera om hållbart flygbränsle på denna tillställning? Svar: minst två. I går körde Norwegian ett och SAS ett. På det första fick jag veta saker som att det i år tillverkas 200 000 miljoner ton SAF. Det är en promille av världens behov av flygbränsle. Jag brukar säga att SAF kostar fyra gånger mer än vanligt flygbränsle. Nu ska man säga att det kostar tre till fem gånger mer. Vidare kommer fakta som att 80 procent av världens befolkning aldrig har flugit, men de längtar. Följaktligen kommer flygets del av världens klimatutsläpp på ynka två procent att öka. Det vet vi eftersom Airbus och Boeing planerar att dubbla världens flygflotta till runt 48000 flygplan. I USA har president Joe Biden investerat biljoner i SAF, det kan leda fram till en lösning. Varför hänger inte EU på? Den frågan fick man inget bra svar på under de två seminarierna. Detta kanske löser sig när elflyget kommer efter 2030. Svar nej. 90 procent av flygets utsläpp kommer från de stora flygplanen, värst i klassen är jättevalen Airbus A380.  

Hur ska vi börja denna omställning? Svenska myndigheter borde inte få åka flyg utan att köpa till SAF är kanske en start. Men vi är inte där nu.

Summa summarum, mycket snack och lite verkstad. 

Efter SAS sejour i detta ämne fick jag en kort intervju med bolagets vd Anko van der Werff. Den kan du läsa här. Efter intervjun tog vi en bild tillsammans. På den kan man konstatera att jag är bred som en ladugårdsdörr och Anko är smal som en sticka. Jag är solbränd och han är blek.

Trots skillnaderna gillar jag Ankos stil.

Han förstår att han inte säljer transport av människor utan en tjänst. Han säljer service. Som jag ser det är det vad alla människor säljer.

Jag säljer en service, kunskap om reseindustrin paketerad på ett sätt som är aptitligt. Det är inte Ankos fel om det går åt helvete med SAS, det är att hans företrädare och ägarna inte förstod att när Ryanair väl är etablerade på flygmarknaden så kommer det gamla aldrig att komma tillbaka. 

Ja, ja. 

Detta vet ni förstås redan.  

“Man kan konstatera att jag är bred som en ladugårdsdörr och Anko är smal som en sticka”

Jag fortsatte dagen med en lunch på Hotel Wisbys uteservering. De serverar två rätter: ceasarsallad och charkbricka. Ett ganska klent utbud, men personalen är overkligt charmig och vänlig så vem bryr sig? Här hänger alla från Petter till Anders Borg till Anders Holmestig till Lotta Brattin. Den sista har tyvärr packat ner min favorit Hobo. 

Nu finns det inget hipster-paradis i Almedalen längre. 

Underbart är kort. 

Min fru gick på förmiddagen på två seminarier, det ena handlar om hur man ska få ideella föreningar att inte ta mer än nödvändigt i syltburken under rubriken “Vi måste prata om balansen mellan tillit och kontroll när det gäller bidrag.” Det andra tog upp slöjor på barn i förskola. 

Jag nämner detta bara för att ni ska förstå mångfalden på denna särintressenas festival. På eftermiddagen gick jag och tittade på min vän Fredrik Gerttens film Breaking Social, om de superrikas utnyttjande av fattiga människor. Den ska ni inte missa när filmen har premiär i höst. 

En viktig film.

Och en perfekt övergång till kvällens stora fest: Petter Stordalens mingel. Det var ungefär dubbelt så många människor i kön som på MP:s språkrör Märta Stenevis tal i Almedalen. Vem vill inte äta och dricka gratis och känna sig lite vip? Svar: Alla vill detta och några till. Årets incheckning på festen gick otroligt smidigt och sen var det bara att kasta sig över mat och dryck. Och dansa när Måns Zelmerlöw sjöng. Petter höll ett tal och Erik Zsiga blev orolig. 

Ska Norrbaggen starta ett parti såsom han talar? 

Svar nej. 

Petter må vara miljardär, men han har inte råd att bjuda alla i Sverige på mingel. Bara alla i Almedalen. Jag skulle tippa att ungefär 1300 personer trängdes på Hotel Wisbys bakgård. Efter en stund gick vi vidare till Villa Alma, Visbys eget Ett hem för ett privat födelsekalas. Grattis Tessan och Jacob och tack för en fin avslutning på en magisk dag. 

Idag ska jag intervjua Petter Stordalen klockan 9.30 och Anders Siljhammar klockan 13. Vill även intervjua Roberto Maiorana, Trafikverkets vd, men ja, statens tjänstemän är ofta svåra att få framför mikrofonen. Speciellt de som tjänar bäst av alla, jag tänker även på Swedavias vd Jonas Abrahamsson. 

Nu kör vi in i kaklet. I morgon är det final och då tar vi färjan hem till civilisationen i Stockholm.  

Rapport från en onsdag, dag 2

Skriver dessa rader med bar överkropp och min älskade hustru Anna bredvid mig i soffan. Inleder med denna mening eftersom jag idag har sett Petter Stordalen med bar överkropp på Clarion Hotel Wisbys uteservering. Han satt bredvid sin flickvän och tittade på sin svarta t-shirt. 

Jag är dock i vårt skyffe, en vindslya bakom restaurang Bolaget på Stortorget i Visby. 

Ja, det är en sån där dag i Almedalen när allt man tror ska hända händer. 

Jag fick några minuter med statsminister Ulf Kristersson efter det att  han flög elflygplan över Visby. Nej, det blir inga statliga miljarder i riskkapital till de som vill bygga ett nytt grönt elflygplan. Men det kanske händer när vår regering inser att USA:s president Joe Biden redan gör detta i USA. Alltså öser triljoner över grön omställning såsom man gjorde för att utveckla amerikansk olja för tjugo år sedan. Idag är USA självförsörjande på olja,…