”Om SAS alls överlever blir det som ett nationellt bolag, men måste nog måla om stjärtfenorna i rött och vitt”
Nordism har aldrig funkat särskilt bra, annat än i Nordiska rådets högtidstal. Tage Erlander ville skapa ett skapa ett skandinaviskt försvarsförbund, danskar och norrmän gick med i Nato så snart det skapades. Nordvisionen var ett storstilat gemensamt tv-projekt som inte blev mycket mer än vackra ord. Och Postnord ska vi inte ens tala om.
Men det värsta exemplet på samnordiskt haveri är ändå SAS. Styrt av tre statliga och ofta handlingsförlamade ägare, som skiftade strategi efter valen vart och vartannat år, med tre baser, 40 fackföreningar och en uppsjö flygplanstyper som skulle klara sidvind och ishalka i Ålesund och nå till solen i Los Angeles.
Det skapades i ren prestige när alla länder med självaktning skulle ha en ”national carrier” av tre småstater, knappt större är den tyska delstaten Nordrhein-Westfalen, och byggdes ett tag ut med sikte på ett världsomspännande linjenät. Innan nedmonteringen började hade koncernen hotell, krogar och reseförmedling och det var legendaren Jan Carlzon som sedermera själv medgav: ”Det var inte SAS som behövde det, det var jag…”
I dag återstår en koncern som balanserar på en mycket slak konkurslina och är prisgivet åt borgenärernas välvilja.
Om SAS alls överlever blir det som ett nationellt bolag, men måste nog måla om stjärtfenorna i rött och vitt. Den danska regeringens besked i fredags om att de i praktiken efterskänker fem miljarder kronor och är beredda att satsa ytterligare tre i en ägarandel på 30 procent vid en nyemission. Det förutsätter att övriga borgenärer går med på att byta sina 15 miljarder i fordringar på SAS mot aktier som blir kraftigt nedspädda i emissionen.
”Den danska regeringen har, oavsett politisk färg, länge manövrerat skickligt för att göra Kastrup till norra Europas nav i den internationella trafiken”
# Norska regeringen insåg för fem år sedan vartåt det barkade med SAS, vilket alla som kunnat se i drygt tio år. De sålde av sin andel och satsade sedan på att hjälpa Norwegian genom en nödvändig rekonstruktion under pandemin.
Norge har då ett rekonstruerat stort flygbolag som släppt USA-trafiken till Norse och slåss om Europa med Flyr från den effektiva flygplatsen Gardermoen.
# Den svenska regeringen visste lika bra som kollegorna i Oslo vart SAS var på väg och hade ett tolv år gammalt mandat från riksdagen att sälja aktierna. De fegade sig fram med ständigt nya tillskott av skattepengar. När vägs ände nu närmar sig betalar regeringen sig ut genom att skänka SAS fyra miljarder, men vill inte satsa mer.
Oavsett hur det går med SAS har Sverige inte längre något stort flygbolag med internationell trafik. Däremot finns en illa byggd och ständigt ombyggd flygplats där inget verkar fungera om passagerarna strömmar till, vilket väl ändå är en del av affärsidén.
# Den danska regeringen har, oavsett politisk färg, länge manövrerat skickligt för att göra Kastrup till norra Europas nav i den internationella trafiken. Därför kunde SAS-resenärer från Arlanda till Asien åter passera Stockholm några timmar efter start och en stärkande mellanlandning i Köpenhamn. Före pandemin hade Kastrup 30 miljoner passagerare och var Nordens största flygplats.
Men när Sverige för en vecka sedan sade adjö till SAS tvingades danskarna bekänna färg. Om de gjorde som Sverige skulle SAS saga sannolikt vara all. De gjorde som danskar brukade, tvärtom, och de hade sina skäl. Det starkaste är att Kastrup är en internationell flygplats på ett annat sätt än Arlanda och Gardermoen. Danmark har nästan ingen inrikestrafik, bara ungefär var tjugonde passagerare på Kastrup ska flyga inrikes.
Kastrup är dessutom en av världens äldsta flygplatser, välskött, effektiv och numera börsnoterad. Det är därtill en av de största arbetsgivarna i Köpenhamnsregionen.
Om danskarna lyckas rädda SAS och bli den dominerande ägaren får de närmast fria händer att bygga om bolaget så att de ännu bättre passar den danska strategin. Men där är de inte än och de spelar högt. De satsar inte allt på rött, snarare på grönt. Men ibland hamnar ju kulan även i nollan.
