“Till glädje för de flesta (utom de som hade förberett sig på skadeglädje) gick MPK-systemskiftet tämligen smärtfritt”
Trafikverket har sedan nästan tio år arbetat med sitt projekt MPK (Marknadsanpassad Planering och Kapacitet). Syftet är att modernisera den komplexa processen att skapa en så kallad tågplan. Det är den plan som innehåller alla tågs tidtabeller och även tider i spår för banarbeten och annat. Projektet höll på att bli en koloss på lerförtter och bantades ner till något man kallade för MPK Start. Det är detta MPK Start som infördes nu vid tågplaneskiftet i söndags, den 11 december. Låt inte det diminutiva förledet ”Start” förvilla dig. Det har plöjts ner över en miljard i MPK Start.
Det är ett omfattande planeringsarbete som startar redan i april då alla tågföretag ansöker om vilka tåg de ska köra. Årets ansökan gjordes i det nya MPK-systemet och det gamla systemet var redan då dömt att dö den 10 december. Redan då i april var point of no return passerad. Tågföretagen har varit oroliga för det nya systemet. Det har funnits skäl för det. Mycket annat utvecklingsarbete som Trafikverket har företagit sig har lett till stora förseningar. Det nya signalsystemet ERTMS till exempel har en försening som kan mätas i decennier. Till Trafikverkets försvar ska sägas att bilden när det gäller ERTMS är liknande i många länder.
Oron stegrades ju närmare införandet man kom. Det fanns en risk att Sveriges tågtrafik skulle stanna då MPK infördes. Det kokade i Tågsverige. Plötsligt hände något som fick grytan att koka över fullständigt. Onsdagen innan det potentiellt ödesdigra tågplaneskiftet la Trafikverkets telefonisystem av (för min del ironiskt nog heter systemet Mats). Nästan alla tåg i hela Sverige blev stående. Paniken spred sig som en löpeld och med blod i vattnet fick mediehajen snabbt upp vittring.
Det som hände den onsdagen är allvarligt. En så stor del av svensk järnvägstrafik får helt enkelt inte lamslås. En utomstående utredare måste gå igenom vad som ledde till denna händelse. Även om något sådant händer bör det finnas olika former av reservlösningar som medger i alla fall ett visst basutbud av trafik. Den direkta säkerheten som signaler och växelomläggningar är inte beroende av telefonisystemet.
Pressen på Trafikverket var nu på högsta möjliga nivå: Klagokör från alla tågbolag, ett nyligen timat haveri i ett eget system och därtill maximal mediebevakning. Till glädje för de flesta (utom de som hade förberett sig på skadeglädje) gick MPK-systemskiftet tämligen smärtfritt. Även nu på måndagsmorgonen rullar det mesta. Pendeltrafiken i Stockholm har omfattande inställelser och även SJ har ställt in några avgångar på morgonen. Men det tycks främst vara egen personalbrist.
Det är för tidigt att ropa faran över än. För att klara av införandet har Trafikverket tvingats till omfattande work-arounds och även infört många begränsningar som ger stor påverkan på godstrafiken. Rättar man inte till det i tid kan det byggas upp långtidseffekter. En mindre störning kanske också får den ranka kanoten, som fungerar så bra i stilla vatten, att välta.
Vi får med andra ord se. Alla trafiksystem är känsliga, inte bara tågen. Vi kommer ihåg flygets säkerhetskontroller och fastnade vägbroar i Södertälje. Vi vet ännu inget om jultrafiken mer än att julafton är på en lördag och att det leder till ett mycket koncentrerat resande. En bra grundförutsättning för ett jultrafikdrama.
Efter helgerna låter Trafikverket MPK Start gå i graven och i stället startar men det nya projektet MPK Fortsättning. Hur ska det gå? Dramat fortsätter!
