”Piloternas strejk spelar i det ekonomiska sammanhanget en mindre roll, deras löner utgör bara 5 procent av SAS kostnader”
I 20 år hade SAS amatörer som aldrig spakat ett flygbolag på vd-stolen: en dansk telekomingenjör, Jörgen Lindegaard, en svensk ICA-handlare, Mats Jansson och en svensk managementkonsult, Rickard Gustafson. Bolaget tappade höjd hela tiden, trots att ägarna skjutsade in 25 miljarder kronor som extra bränsle.
I 20 år jobbade juristen och Harwardekonomen Anko van der Werff i världens stora flygbolag: Air France-KLM, Qatar Airways, Aeromexico och Avianca. Han behöver nu trolla fram minst lika mycket i friska pengar åt SAS genom att förvandla 20 miljarder i skulder till riskfyllda aktier och dra in 9,5 miljarder i nytt kapital. Samtidigt ska han sänka SAS kostnader med 7,5 miljarder, ungefär en tredjedel av den redan hårt pressade kostnadsnivån från 2021.
När svenska och norska staten förklarade sig ointresserade av fortsatt ägande i SAS och den danska satte upp stenhårda villkor för att gå in med nya pengar stod det klart att företaget skulle gå i konkurs eller behöva chansa på en rekonstruktion. Ungefär hälften av alla svenska bolag som rekonstrueras går ändå i konkurs inom två år.
Piloternas strejk spelar i det ekonomiska sammanhanget en mindre roll, deras löner utgör bara 5 procent av SAS kostnader. De är bara en katalysator i den process som SAS-ledningen sedan länge tagit höjd för. Det ger trovärdighet åt pilotbasen Martin Lindgrens påstående att SAS aldrig ville kompromissa för att nå en uppgörelse.
Att SAS väljer en rekonstruktion vid amerikansk domstol är fullkomligt logiskt. I en svensk rekonstruktion ligger hela makten hos den advokat som utsetts till rekonstruktör, som bolaget visserligen får föreslå. I ett Chapter 11 får bolagsledningen behålla makten, men måste söka domstolens godkännande för åtgärderna.
Starkt förenklat kan sägas att en svensk rekonstruktion är mer ägnad åt att skydda borgenärernas intressen och få fram ett ackord som minimerar deras förluster, medan Chapter 11 mer ser till bolagets möjligheter att komma starkt ur rekonstruktionen.
”SAS nuvarande aktieägare kan vinka adjö till sina satsade kronor”
Anko van der Werff är hemtam i New Yorks södra konkursdomstol. Dit vände han sig den 10 maj 2020 för att konkursskydda colombianska Avianca som han då ledde sedan något år. Den 1 december i fjol kom Avianca ur rekonstruktionen efter att ha tagit ett brygglån på 20 miljarder kronor. Om de överlever på sikt återstår att se.
Det är inget märkligt för ett flygbolag att rekonstruera i ett annat land eftersom det har många internationella intressenter som leasinggivare och servicebolag. Norwegian rekonstruerades 2020 i lågskattelandet Irland, men hade en parallell rekonstruktionsprocess i Norge. SAS rekonstruktion kan komma att hamna även i Sverige.
Vad SAS nu gör är att sätta ytterligare tryck på sina borgenärer att byta skulder mot aktier som kommer att spädas ner kraftigt vid en eventuell nyemission. SAS nuvarande aktieägare kan vinka adjö till sina satsade kronor. SAS aktie störtdök i dag och börsen värderar bolaget till knappt 4 miljarder kronor. Satt i relation till 30 miljarder i räntebärande skulder och en högst osäker framtid är det begripligt att analytikerna rekommenderar snabb försäljning.
Anko van der Werff må vara en av branschens skickligaste, men han är inte trollkarl. Det mesta pekar mot att SAS i sin nuvarande form är borta inom några år. Det är ingen katastrof, det finns gott om bolag som bara väntar på att få anställa sparkade SAS-piloter och ta emot besvikna SAS-kunder.
Leif Holmkvist
