Auschwitz. Tjernobyl. Hiroshima. Runt om i världen finns minnesmärken starkt förknippade med tragedier – som blivit ett slags sevärdheter. Dark tourism har internationellt etablerat sig som en populär nisch inom vilken resenärer uppsöker platser präglade av död och historiskt lidande.
Sverige har gott om historiskt allvar, från Estoniakatastrofen och Palmemordet till pestkyrkogårdar och kalla krigets bergrum. Men i kontrast till länder som utvecklat specifika besöksmål kring mörka händelser – som 9/11 Memorial i New York eller Tuol Sleng Genocide Museum i Kambodja – har Sverige inte lyft verkliga tragedier i någon liknande utsträckning. Det närmsta som tangerar trenden är Vasamuseet och Häxmuseet i Höga Kusten.
– Vi vet att många resenärer från andra länder är intresserade av vår svenska kulturhistoria, och Vasamuseet är väl kanske det tydligaste exemplet på att ett stort internationellt och nationellt engagemang finns för något som också har ett allvarligt innehåll, menar Nils Persson, marknadschef för Visit Sweden.
Dark tourism nämndes emellertid specifikt som en trend att ta fasta på, i analysen som föregick Visit Swedens marknadsföringskampanj ”Spellbound by Sweden”. När den lanserades hösten 2022 var den krokad på en ny novell om skogsväsen, skriven av skräckförfattaren John Ajvide Lindqvist. Satsningen kopplade samman Sveriges natur med populärkulturens fascination för det kusliga, och kampanjen bidrog till att öka medvetenheten om Sverige som resmål med 16 procent.
Att använda ”mörker” som folktro och det övernaturliga har en uppenbar fördel: det är kulturellt tryggt, distanserat från trauma och fantasieggande snarare än konfronterande. Nils Persson är tydlig med att skillnaden mellan myt och tragedi inte bara är retorisk, utan avgörande för hur man arbetar.
– När det gäller verkliga tragiska händelser handlar det om varför, och hur, man lyfter det man lyfter. Det måste göras respektfullt och lärande. Hur nära det ligger i tiden kan också ha en stor påverkan.
Går det att skapa lärande upplevelser kring exempelvis diskussionerna om massgravar från pestens tid, utan att exploatera det mänskliga lidandet? Hur länge är en nationell katastrof för känslig innan den kan paketeras som något att locka turister med? I länder som Polen och Japan har den här typen av samtal pågått i decennier medan det i Sverige är mer nutida frågor för besöksnäringen.
För Visit Sweden har möjligheten att anamma vad som internationellt brukar kallas ”the lighter side of dark tourism” handlat om att knyta an till kulturella samtidsströmmar snarare än att blicka mot faktiskt mörker.
– Ofta när det gäller varumärket Sverige som resmål finns naturen med på ett hörn. Många filmer, böcker och liknande handlar i dag om folktro och olika väsen som har sitt ursprung från Sverige. Vi bygger på insikter som är aktuella i det kulturella samtalet och populärkulturen för att skapa intresseväckande och engagerande berättelser och förpacka dem på ett spännande sätt, säger Nils Persson.
Enligt honom finns det i dag inga studier att luta sig mot som specifikt pekar på att dark tourism är en nisch som kan hjälpa svenska destinationer.
– Men jag tror absolut att det finns potential att locka både nationella och internationella gäster, och på så sätt stärka lokal besöksnäring. Det kan vara ett bra sätt att upptäcka en ny destination eller att komma ut i naturen för såväl familjer och par som kompisgäng, om det är rätt paketerat och med en kunnig guide, säger Nils Persson.
Respektfullt hanterat kan det stärka snarare än urholka bilden av Sverige:
– Vi har en stark position som ett tryggt och säkert resmål. Jag ser dark tourism som ett sätt att lära och ta till sig historia, och det är därför väldigt viktigt.
