Vissa dagar på jobbet minns man särskilt. Som den i december 2006 då Martina Krantz, nu pressansvarig för Apollo, arbetade på avdelningen som hanterar ändringar innan avresa.
– Dagen före en avresa till Goa fick vi in en hotellöverbokning. Det var jul och helt omöjligt att hitta andra alternativ, minns Martina Krantz.
Lösningen? Apollos destinationschef för Goa hittade boende – i form av tält.
– Det var av bästa kvalitet som gick att få fram, och kunderna bodde ”first line” på stranden. Självklart med extra mycket service och omsorg från oss. Så det slutade bra!
Anekdoten är rolig. Den målar också en bild av det som är charterresans styrka: att någon tar ansvar. I dag fyller chartern 70 år. Dess historia är en historia om svenskt resande. Det är också berättelsen om hur trygghet, tillgänglighet och förändringsvilja format en älskad affärsmodell.
Allt började den 22 april 1955. Då lyfte det första charterflyget från Bromma med 26 svenskar ombord. Destinationen var Mallorca – med fyra mellanlandningar och övernattning i Marseille. Dyrt var det också, motsvarande 16 000 kronor i dagens penningvärde.
– På 50-talet var den totala chartervolymen från Sverige bara runt 15 000 gäster, mot dagens 1,5 miljoner. Så det var en exklusiv och utvald skara resenärer, berättar Claes Pellvik, kommunikationschef för Ving som jämte danska Spies klev in på marknaden 1956.
Fem år senare lanserades Fritidsresor, nu TUI. 60-talets reallöneökningar och ny teknik gjorde flyget tillgängligt för fler. Ving öppnade butiker, Spies införde sista minuten.
– Man kan säga att chartern var en del av det moderna svenska folkhemsbygget, på samma sätt som folk fick råd med Volvo, Ikea-möbler och H&M-kläder. Reslusten var stor och man var nyfiken på att se och uppleva nya länder och kulturer, fortsätter Claes Pellvik.
Ving startade också Club 33 som riktade sig specifikt till unga vuxna. 1978 reste en dryg tiondel av befolkningen på charter och en ny charterkultur växte fram. Spanien blev resmål nummer ett. Det dracks sangria i plastmuggar och arrangerades grisfester. Med populariteten kom ett stigma och när Sällskapsresan hade premiär 1980 cementerades fördomarna.
– Få filmer är så kultförklarade bland både unga och gamla, som de två första i Sällskapsresan-filmerna. Samtidigt är det nog också den serie som legat chartern mest i fatet, menar Vings pressinformatör Anna Hagberg.
För verkligheten hade redan börjat förändras, ännu en gång. Under 80-talet blev resmålen fler och valfriheten större. Det började bli paraply för olika sätt att resa. Fritidsresor lanserade Thailand. Ving erbjöd charter till storstäder; då ett betydligt billigare alternativ än reguljärflyg. En del av utbudet höjer i dag ett ögonbryn eller två. Kapstaden. Beirut. Israeliska Eilat och brasilianska Natal. Rundresor i Iran och Afghanistan. På 90-talet störde allt från Gulfkriget till lågkonjunkturen bokningarna, men det var efter millennieskiftet som branschen sattes på än allvarligare prov. Den 11 september 2001 förändrade flygresandet i grunden. Tre år senare blev flodvågskatastrofen i Sydostasien en traumatisk händelse för många tusen svenskar.
– Det är den största evakueringsoperationen i företagets historia där cirka 4 400 nordiska kunder, varav 2 900 svenskar, evakuerades från Thailand inom loppet av några dagar, berättar Dian Martinez Valencia, kommunikationsansvarig för TUI Sverige.
Men katastrofer har inte rubbat det som bär chartern: vår reslust. Efter att charterskatten slopades och reguljärflyget avreglerades i slutet av 90-talet växte möjligheterna, igen. Chartern blev rörligare. Till och med ordet började ändras.
– I dag används begreppet ”charter” i folkmun lite slarvigt som synonym till ”paketresa” med flyg och hotell. Resenärer vill ha tryggheten, flexibiliteten och bekvämligheten som kommer med en paketresa, men för många spelar det mindre roll om exempelvis flyget de reser med är chartrat eller reguljärflyg, framhåller Dian Martinez Valencia.
Just tryggheten hamnade också i strålkastarljuset under covid-19.
– Chartern fick lite av en renässans under och efter pandemin då många insåg vilka fördelar som finns med att ha någon i ryggen, säger Anna Hagberg.
Enkom sol och bad står inte heller på agendan längre. Dagens charterresenärer drömmer om upplevelser, kultur, gastronomi, natur och träning.
– Förr i tiden ansågs charterresenären, milt uttryckt, vara en säkerhetssökande solälskare som bara ville tillbringa sin semester vid poolkanten med en iskall cerveza i handen och ta det lugnt. I dag finns det ingen stereotyp charterresenär. Våra kunder kommer från alla samhällsskikt, är i alla åldrar och med olika behov, påpekar Martina Krantz.
Gemensamt är önskan om det flexibla och skräddarsydda. Här spelar modern teknik en stor roll. Resor bokas online. Hemsidor har ersatt kataloger. Tjänster som Vings Easy Travel, där bagaget checkas in på hotellet inför hemresan, har utvecklats.
– Och apparnas intåg som gör att kunden enkelt anpassar sin resa direkt i mobilen. Möjligheterna att skräddarsy resor och upplevelser kommer med AI att bli oändliga framöver. Ett personligt tips och ett mänskligt möte kan sällan ersättas av AI eller det digitala, men i symbios kan det bli fantastiskt, säger Claes Pellvik.
En del fördomar tycks dock svåra att skaka av sig. En färsk undersökning på uppdrag av researrangören Sunweb pekar på att många fortfarande upplever att charter är detsamma som all-inclusive, opersonliga hotell och lite lokal kultur. 39 procent svarar att det är liktydigt med Sällskapsresan trots att grisfester och rundturer är ett minne blott.
– Föreställningen om gruppresor, som det en gång började som, finns delvis kvar, men charter är i grund och botten bara en paketering. Man kan bo enkelt på en grekisk ö med få andra svenskar och strunta i arrangerade utflykter, och det är lika mycket charter som ett populärt familjehotell där gästerna är skandinaver och mycket försiggår på de skandinaviska språken, påpekar Anna Hagberg.
Martina Krantz vill även slå hål på myten om att charterresenärer upplever mindre av resmålet.
– Självklart är det upp till varje resenär att välja hur man vill tillbringa sin semester. Men vi ser tydligt att majoriteten av våra resenärer vill uppleva, upptäcka, utforska och vara aktiva, säger hon och understryker att reseledare på plats framför allt har till uppdrag att ge personlig service och vara tillgängliga om något skulle hända.
Hur framtiden ser ut är oklart. Men Dian Martinez Valencia tror att samverkan mellan stora reseaktörer, lokala beslutsfattare och lokalsamhällen kommer att bli större.
– För att säkerställa att vi och kommande generationer kan fortsätta resa på ett mer hållbart sätt. Resenärer kommer också i högre utsträckning att vilja göra ett positivt avtryck eller ge tillbaka på något sätt till destinationerna de besöker.
Det flexibla och skräddarsydda är sannolikt här för att stanna.
– Likaså allt som kan ta bort det som skaver, så att resandet blir ännu smidigare. I en mycket föränderlig omvärld vad gäller klimat, politik och annat tror jag inte heller att vi ska utesluta andra typer av säsonger och nya resmål, som vi inte har på kartan i dag, säger Anna Hagberg.
Eller som Martina Krantz uttrycker det:
– Jag är helt övertygad om att charterresor kommer att finnas kvar om 70 år. Det är det enklaste, säkraste och mest effektiva sättet att resa – och det är tre USP:ar som blir allt viktigare.
