Annons:

Annons:

Är stora evenemang som OS i Stockholm bra för turismen? 

Sanja Vujicic, ekonomie doktor, sakkunnig inom turism och besöksnäringen och senior konsult på WSP Advisory analyserar för och emot.

Jag får en känsla av att det arrangeras evenemang och festivaler i varje buske nu förtiden, så visst finns det positiva effekter av evenemang. Hur är det då med ett evenemang som OS och finns det något positivt med OS i Stockholm? 

En väsentlig ekonomisk post skulle kunna vara värdet av den glädje som OS kan innebära för lokalbefolkningen. Ett annat mervärde kan vara hållbarhetsaspekten genom att använda faciliteter som redan finns på plats samt använda befintlig infrastruktur. Ett tredje mervärde kan vara den ökade lyskraften för Stockholms och Sveriges varumärke. Ett fjärde mervärde skulle kunna vara injektionen för turismen. Dock finns det i dagsläget inga vetenskapliga belägg för att ett OS är direkt motiverat ur ett turismperspektiv.  

Det vi vet gällande planerna för OS i Stockholm 2026, utan att ha full insyn i budgeten, är att SOK beräknar kostnaden till 13 miljarder kronor. Två tredjedelar (cirka 9 miljarder) täcks genom bidrag från IOK (driftskostnader) och resterande tredjedel skall komma från kommersiella intäkter, bland annat från biljetter. OS i Vancouver 2010 kostade ungefär 40 miljarder kronor, OS i Turin 2006 kostade 24 miljarder kronor och OS i Lillehammer 1994 kostade 8,5 miljarder kronor. Vi vet vidare att, med hänsyn tagen till undanträngningseffekter, OS i Stockholm 2026 uppskattningsvis skall medföra skatteintäkter på minst tre miljarder kronor. Det finns också en betydande spridning vad gäller nyttan av ett OS. OS i Sotji 2014 kostade mångdubbelt mer än vad som var budgeterat. OS i Los Angeles och Barcelona anses vara två framgångssagor vad gäller OS. I fallet Los Angeles berodde det på den omfattande kommersialiseringen av OS. Om jag inte minns fel gick Barcelona med förlust, men OS bidrog till att staden sedan utvecklades till att bli en av världens mest framgångsrika turist- och mötesstäder. 

IOK har utarbetat ett reformprogram benämnt Agenda 2020. Syftet med programmet är bland annat att värdlandet inte skall bygga så många nya arenor eller boende i syfte att hålla nere kostnaderna och främja hållbarhet. Nya finansieringsupplägg avser också minska risken att det skall kosta för mycket pengar att söka och arrangera OS. Ytterst skall skattebetalare, såväl medborgare som företag, slippa stå för kalaset. Det är intressant och ett steg i rätt riktning att IOK fokuserar mer på att få ned kostnadssidan. På lång sikt är detta också den enda framkomliga vägen, annars kommer OS att bli mer och mer kritiserat som ett dyrt och ohållbart kalas som inte är förenligt med idrottens grundläggande värderingar. 

Om det inte redan på förhand är uppgjort vem/vilka aktörer som skulle tjäna mest på evenemanget eller stå för notan/underskottet, så är OS i Stockholm en intressant aktör. De aktörer som skulle tjäna mest på evenemanget bör ta en aktiv roll och även vara med och ta risker. Hit hör såväl staden som berörda delar av näringslivet. Ett finansieringsförslag för att sprida riskerna mellan flera aktörer kan vara en kontrollerad OPS (offentlig privat samverkan). 

För att kunna svara på frågan om ett evenemang som OS i Stockholm är bra för turismen är det rimligt att det finns en total transparens av budgeten för evenemanget. Diskussionen i sig kommer ge större klarhet i vilka som skulle tjäna mest på evenemanget och vilka som eventuellt skulle behöva betala underskottet om det skulle bli ett sådant. Det är också av vikt att tänka igenom hur förutsättningarna för de kommersiella uppsidorna av ett projekt av detta slag maximeras. Det kan vara så att IOK och aktörer som vill arrangera OS denna gången fokuserar mer på att skapa ett lönsamt OS. Jag tror att IOK liksom SOK står vid ett vägval vad gäller hur mycket OS får kosta och vem som i slutänden skall betala. Risken är annars att det blir svårt att arrangera OS i framtiden, men visst känns det lockande att ha ett OS i Sverige. Vi är ju trots allt en av världens ledande vintersportnationer.

Sanja Vujicic, Ekonomie Doktor, Sakkunnig inom turism och besöksnäringen, 

WSP Advisory 

Stockholm-Globen

Fotograf Anneli Hildonen

5 kommentarer

  1. Peter Hellman: Vi behöver flera viktiga internationella möten ,event och kongresser till Sverige och Stockholm. Vi behöver utveckla kompetens,attraktionskraft,tillväxt, näringsutveckling. av vår bransch och att BNP blir likvärdig med många andra länders ( över 9 %!!). Det är inte bara direkta ekonomiska effekter som skall mätas utan de jag nämner ovan som genererar fler arbetstillfällen och ökad status för vår bransch. Svara
  2. Peter Rohmée: Sanja, Det handlar inte enbart om ett Vinter OS i Stockholm 2026. Det handlar lika mycket om hur tävlingarna påverkar den regionala ekonomin i Åre, Falun och Sigulda i Lettland. Dessa effekter måste räknas i den samhällsbudget som borde vara det viktigaste underlaget för att bedöma de ekonomiska och andra effekterna av att arrangera ett Vinter OS i Sverige/Lettland. I denna samhällsbudgetet måste samhällets kostnader för t.ex. säkerhet inkluderas, men också de intäkter som besöksnäringen får på de fyra tävlingsorterna. Dessa går relativt lätt att beräkna. Svara
  3. Subscriber User: Upp flyga orden tanken stilla står! Återkommer då jag sitter vid min dator. Svara
  4. Subscriber User: Anders Steene: Visst ligger det mycket i vad Subscriber User skriver. Analyser som bara bygger på här och nu siffror blir aldrig bra. Man kan i och för sig inte jämföra vinter och sommar OS p g a skillnader i storlek och därmed investeringarna, dock även vinter OS går ofta med förluster och notan hamnar vanligtvis i knät hos skattebetalarna. Vidare måste man ta hänsyn till de undanträngningseffekter ett stort evenemang som ett OS åstadkommer. De turister som under vanliga förhållanden skulle ha besökt OS-destinationen väljer ofta en annan destination då de inte är intresserade av ett OS. Detta visades i en studie då Göteborg var värd för Friidrotts VM 1995 - färre "vanliga" turister och än värre de "vanliga" turisterna kom inte tillbaka året efter Friidrotts-VM. De hade då istället hittat andra intressanta destinationer . Först år 2 och 3 efter VM började de "vanliga" turisterna återkomma volymmässigt - rapport från Handelshögskolan i Göteborg, författare Ossian Stiernstrand. Sveriges plats högt upp i Norden kan sannolikt också leda till att färre internationella åskådare kommer till ett OS i Sverige. Avslutningsvis är ett OS en dålig affär för skattebetalarna, oavsett vad politiker och OS-kramare hävdar. Historien förskräcker om vi tittat bakåt i tiden, enstaka successtories kan inte ändra på att OS är en dålig affär för skattebetalarna. Svara
  5. hans: Det bollas runt med en massa siffror för att bevisa att den egna tesen är den riktiga, för eller emot. Grundproblemet ligger i att många av siffrorna inom resor och turism är felaktiga redan från början, på grund av att de som samlar in dem har begränsade kunskaper. De vet inte vad de samlar in för data, det gäller att veta vad siffran innehåller. Sedan görs det jämförelse och relationer mellan de olika siffrorna och då blir det än värre. Det blandas äpplen och päron, som spetas med sura citroner. ”Aktade” konsultföretag och våra utbildningsinstitutioner gör uppdrag och lär ut denna ”delikata fruktsallad”. Många ges då en felaktig syn, som de sprider vidare. Det gäller att veta vad siffrorna innehåller och relationen dem emellan. Svara

KOMMENTARER

E-postadressen publiceras inte.

Våra regler är enkla: Håll en god ton. Visa respekt för dem vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras av redaktionen.

5 KOMMENTARER ÖPPNA