”Min fascination för flyget lever i allra högsta grad.”

Enligt mina föräldrar började mitt flygintresse när jag dryg två år gammal för första gången flög till min farmor i Düsseldorf. Min farmor som dessutom bodde bara några få kilometer från flygplatsen och vars trädgård var en perfekt utkiksplats för en pojke med flygdrömmar. Det är svårt att säga vad som gjorde så stort intryck på mig den där första flygningen runt 1982. Men sedermera blev flyget även för mig symbolen för världen utanför Sverige. Åttiotalets Sverige, så som jag mins det, var en ganska grå plats jämfört med Tyskland. Jag älskade reklamavbrotten i tysk tv, bilarna var modernare och fick köras fort på stora vägar som inte orsakade åksjuka och mataffärerna var proppfulla av varor som inte hade blåvita förpackningar. 

Idag värderar jag onekligen andra saker när jag reser men min fascination för flyget lever i allra högsta grad. Nu också med ett stort intresse för hur det ska kunna fortsätta att förbinda världens alla hörn och människor parallellt med utsläppsminskningar i tillräcklig takt. För jag tror att världen blir en tryggare och därmed bättre plats när global handel sprider viktig ny teknik och när vi möter andra kulturer i deras miljö – under semestern, studietiden eller i arbetslivet. Sådant som vi genom FN:s hållbarhetsmål enats om att utveckla så att kommande generationer ärver en bättre värld. Sådant som flyget drivit på allt sedan 1903 och i takt med dess tillväxt.

Så hur hanterar vi flygets baksida, dess 3,5 procent av människans klimatpåverkan, så att det även bidrar till att de globala ekologiska målen nås? Av flygets klimatpåverkan, säger områdets forskare, kommer en tredjedel av från den koldioxid som frigörs när fossilt flygbränsle används. Dessa utsläpp hanteras bäst genom fortsatt teknisk utveckling och genom det bränslebyte som redan dagens flygplan är redo för. De resterande två tredjedelar hanteras, lite otippat, inte primärt genom minskaflygande. I praktiken är det nämligen en mycket liten del av alla flygningar som orsakar dessa uppvärmande ”höghöjdseffekter”. De hanteras i stället bäst genom klimatanpassad flygledning för att styra undan flygplanen från områden där förhållandena är sådan att dessa effekter kan uppstå. Till del minskar effekterna också när fossilfria bränslen används. 

Jag säger inte att flygets omställning blir enkel, men den är fullt möjlig. Det kommer krävas vilja och stora investeringar, i elektrifiering där det är möjligt, i vätgasdrift och inte minst i produktion av fossilfria flygbränslen som möter relevanta hållbarhetskriterier. Men vi ska komma ihåg att inget av de bra saker vi människor skapat, parallellt med vår negativa klimatpåverkan, hade vi skapat om vi bara tagit oss an det som var enkelt. Så låt oss göra rätt nu så att flyget även i framtiden kan få barns hjärtan att slå extra slag – inte av skam och klimatskräck, utan av världslängtan och framtidstro.

David Hild

VD Fly Green Fund

Fly Green Fund är en icke vinstdrivande organisation grundad 2015 genom vilken privatpersoner, företag och offentliga organisationer kan köpa fossilfritt flygbränsle för att klimatreducera sina flygresor. Målet är att skynda på flygets omställning.