The Economist varnade i maj om risken för en ”90 procent ekonomi”. Att det som Corona pandemin slog i spillror under våren, inte skulle återhämta sig men också att osäkerheten i världen riskerar att bli permanent till dess att vi alla har vaccinerats. 

De saknade 10 procenten är 14 000 miljarder dollar som står på spel. Mer än dubbelt så mycket som världens alla samlade Corona krispaket. Eller för att ta ett svenskt exempel: H&M minskade sin omsättning med 50 procent under sitt andra kvartal, det är i kronor lika mycket som vårt EU netto bidrag. 

För Sveriges del, som ett exportberoende land, är risken överhängande att vi kan bli förhållandevis ännu värre drabbade. Det är därför mycket bråttom att få igång de ekonomiska hjulen. Åtgärdspaket från staten har underlättat för många företag liksom hjälp till med finansiell riskreducering, men hur står det till med affärsmässig riskreducering? 

Modern mötesteknik via nätet har onekligen fått sitt stora genombrott under pandemin men dessa har i första hand hjälpt till att hålla igång den existerande verksamheten. Återkommande affärer är förvisso kärnan i alla företags omsättning, men det som avgör vad som står på sista raden är företagets förmåga att skapa nya affärer, att produktutveckla och att marknadsutveckla. En status quo är att långsamt se sin affär dö. 

Om du som företagare har möjligheten att vara först på plats hos potentiella köpare, kan det göra en enorm skillnad. Det kanske kan jämföras med att som efter andra världskriget och med en i stort orörd svensk industri, kunna presentera ett erbjudande och ta marknadsandelar.

Tre saker är kritiska i denna historiska stund.

1. Ta medarbetarnas oro på allvar. Jag förstår att en exportsäljare skulle känna sig djupt orolig att ta ett möte i Milano just nu. Men är oron befogad eller inte? Det bestämmer trots allt inte företagaren utan den anställde och varje verktyg, allt informationsunderlag och varje beslut som tas behöver därför vara fokuserat på medarbetaren trygghet. Lyckas man inte med att skapa detta förtroende kommer det bli svårt att få igång företagets affärer igen.
2. Riskreducering. Som företag måste ni ha bästa möjliga underlag för att kunna ta nödvändiga beslut. Ska mina säljare åka till München eller San Fransisco? Det är företagsledarens ansvar att säga ja eller nej men det kan inte bygga på vad du tror, hoppas eller medarbetarnas åsikter. Det måste grundas på solid fakta som dessutom hela tiden uppdateras.
3. Skapa en känsla av trygghet. Genom att införa struktur i företaget för att dela med sig av information av Corona läget (och då absolut inte information från Kvällstidningarna), processer för att hantera resor, tillgång till medicinsk- eller säkerhetsassistans, utbildning i Corona prevention eller kring reserisker så skapas trygghet i beslutsprocessen

Ett företags motståndskraft ”corporate resilience” handlar inte bara om hur man skyddar sin verksamhet inför ett hot, det handlar lika mycket om hur man tar sig igenom en svår situation och går vidare. Där är vi i dag och det är hög tid att visa beslutsamhet. Det är ditt arbetsgivaransvar och ditt ansvar gentemot företagets ägare såväl som anställda. 

Nu är tillfälle för handlingskraftiga ledare att visa vägen för sitt företag genom krisen. Möjligheten till belöning kan bli stor.

Magnus Hultman

VD, Safeture AB