Annons:

Annons:

”Vi måste särskilja fakta från önsketänkande”

Debatten om OS 2026 i Stockholm fortsätter. Här skriver Martin Wallstam, doktorand på Mid Sweden University - ETOUR, ett svar på Strömmas avgående vd Jan Larsén inlägg. "Vad Jan Larsén felaktigt antyder i sitt debattinlägg är att resultaten av ETOURs studie om VM-regionen Jämtland skulle vara förutbestämda." Detta är fel anser Martin Wallstam

I debatten om en potentiell OS-kandidatur har de stundande VM-evenemangen i alpint och skidskytte i Jämtland 2019 (tillsammans döpt till ”VM-regionen”) lyfts fram som en intressant fallstudie för att granska hur lämpade vi i Sverige är att stå värd för ett vinter-OS.

I samband med VM-evenemangen kommer Mittuniversitetet att utföra en omfattande studie. Studien ska försöka fånga den påverkan de två evenemangen har på regionen, både ekonomiskt och socialt. Vår roll som representanter för vetenskapen är att vara öppna i vår granskning av evenemangen och deras effekter. Det betyder att redovisningen av eventuella positiva och negativa effekter skall ges samma vikt, med beaktande av potentiella begränsningar i metoden.

Vad Jan Larsén felaktigt antyder i sitt debattinlägg är att resultaten av ETOURs studie om VM-regionen Jämtland skulle vara förutbestämda. Det vill säga att det finns en bild av vad evenemangen kommer att ge, som sedan bekräftas i studien. Men tvärtom, studiens hela raison-d’être är just att ta till vara på detta unika tillfälle för att så objektivt som möjligt få en bild av den komplexa påverkan som större evenemang kan ha på samhället. Detta inkluderar bland annat att kartlägga eventuella undanträngningseffekter som Larsén helt korrekt pekar på som viktiga.

I forskningen pratar man om ”konfirmeringsbias”, eller bekräftelsefel. Det betyder att man har en uppfattning om verkligheten, och att man sedan undermedvetet filtrerar information för att bekräfta den bilden. Om man till exempel har lågt självförtroende är man mer benägen att lyssna på kritik än beröm- och vice versa. Det är ofta svårt att dra gränsen mellan omedvetna bekräftelsefel och en medveten selektiv tolkning av fakta för att stödja ett visst argument. Vi vet att bekräftelsefel och avsiktliga försköningar av evenemang är relativt vanliga. Denna tendens kan man se i både biddingprocesser för megaevenemang såsom olympiska spel samt i utvärderingen av deras effekter. Forskare är inte immuna mot bekräftelsefel, varför fenomenet är viktigt att förstå. Inom forskningen gäller det därför att vara så tydlig med vilka erfarenheter man har med sig i bagaget när man tolkar resultaten av en studie. 

Jag kan hålla med Larsén om är att det saknas robusta utvärderingsmodeller för att förstå vad evenemang faktiskt betyder för de samhällen som de äger rum i. En ännu större utmaning är att det saknas robusta utvärderingsmodeller som är tillgängliga för dem som måste ta beslut om olika tillstånd, ekonomiskt stöd eller om man ska kandidera för ett evenemang över huvud taget. Beslutsfattare på kommunal och regional nivå är ofta begränsade till att läsa de rapporter som arrangörer eller kandidatur-kommittéer själva producerar med hjälp av konsulter. Utmaningen är att denna typ av redovisningar, med framtida uppdrag i åtanke, riskerar att vara vinklade på ett sätt som ska göra uppdragsgivaren nöjd. De behöver inte vara direkt felaktiga men har i regel fokus på omfattningen av de positiva effekterna och tonar då ofta ned potentiella utmaningar för evenemanget i fråga.

När vi drömmer om ett OS i Sverige 2026 måste vi först förstå hur vi ska filtrera och tolka den information vi blir matade med om vad ett OS kan tillföra det svenska samhället. Att särskilja fakta från önsketänkande kan vara svårt. Det är också svårt att gå balansgång mellan orimlig skepsis och naivitet när man tar ställning till olika sidors argument. Det är de här avvägningarna vi alla måste brottas med när evenemang debatteras. 

Martin Wallstam, doktorand Mid Sweden University – ETOUR

 

En kommentar

  1. Kenne Jönsson: Ett OS bör ses på samma sätt som när man investerar i aktier. Det kan gå med förlust eller vinst. Oavsett måste vi inse att det är ett speciellt evenemang som intresserar alla människor olika mycket. Sportintresserade kommer tycka det är positivt, icke sportnördar tvärtom. Men egentligen är det en ganska enkel beslutsprocess som i slutänden handlar om pengar och att få en ROI. Att bygga anläggningar, infrastruktur, hotell, restauranger etc. är inte svårt att räkna på. Inte heller är det svårt att räkna eventuella vinster och resultat för hotell, b&b, restauranger etc. under den period spelen pågår. Men att räkna med att det går ihop och att det enbart blir glädje är naivt för det kommer en tid efter då man får ta i beräkningen att anläggningar kanske inte används och en mängd andra kostnader man haft innan får kanske ses som förverkade. Är man beredd att ta detta? Jag va i RIO 2016 och flera jag pratade med var klart kluvna. Speciellt i relation till landet som sådant då man ansåg att det fanns betydligt bättre saker att investera pengar på än att lägga dem på ett OS. Fixa rent vatten till befolkningen, förbättra infrastrukturen, skydda regnskogen, lägga mer pengar på att bekämpa knarkhandel och kriminalitet, bygga bort favelor, få fler i utbildning etc. etc. En oändligt brunn att lägga pengar i just i Brasilien. Frågan är i slutänden vem som skall kostnaderna för detta evenemang? Svara

KOMMENTARER

E-postadressen publiceras inte.

Våra regler är enkla: Håll en god ton. Visa respekt för dem vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras av redaktionen.

1 KOMMENTARER ÖPPNA
Driven resesäljare sökes
Sista ansökningsdag:
9 april 2019
Account Manager Governmental till Radisson Hotel Group
Sista ansökningsdag:
22 mars 2019
Regional Sales Manager – BIG Travel Sweden AB
Sista ansökningsdag:
14 april 2019
Customer Sales & Service Agent based in Stockholm
Sista ansökningsdag:
2 april 2019
Säljare till Möten, Event och Partners
Sista ansökningsdag:
31 mars 2019