”Flygbolagen konkurrerar om pris, ytterst sällan om service”

Tidigare SAS-chefen Jan Carlzon brukar berätta om hur personalen brukade vinka av flygningarna på Bromma. Hur beläggningen såg ut var inget bekymmer. Allt rullade ju på ändå.

Carlzon började så smått revolutionen i svenska flyget genom att sälja ut 100-lappsbiljetter till lediga flygstolar.

Under flygets glamourperiod tävlade flygbolagen om att locka passagerare med betalningsförmåga (eller att någon annan betalade) med riktiga måltider och bekväma säten. 

Det senaste åren har varit en mardröm för flygresenärer, med förseningar i kontroller, felaktigt hanterat bagage och inställda flyg efter personalbrist. 

Flygexperter säger att historien om flygresornas förvandling är den av andra prioriteringarna. Decenniers kortsiktiga beslut som prioriterade effektivitet och prissänkningar framför kvalitet och komfort kom på sin spets under pandemin, vilket slutligen tog bort allt av flygets exklusivitet.

Insider har pratat med globetrottern Johnny ”Jet” DiScala, som besöker mer än 20 länder om året och driver en populär reseblogg. 

– Tyvärr, säger han till Insider, finns det inte mycket att göra åt ett av hans största negativa upplevelser under flygningarna: trångt benutrymme.

– När jag började flyga var benutrymmet ungefär 39 tum (99 cm). Nu är det 28 (71 cm). Det är brottsligt, säger DiScala, som började flyga som barn i mitten av 1970-talet.

Påtryckargruppen Flyers Rights i Washington DC har uppskattat att sätena i ekonomiklass har förlorat ungefär 8 tum (20 cm) av benutrymme sedan början av 2000-talet. Även rumpor varierar i storlek, men flygbolagen har tagit bort cirka 2 tum (5 cm) av stolsbredden. 

Det krympande sätet är bara en av många offer i den moderna flygupplevelsen. Före 1970-talet var flyget till för rika, och bara en liten del reste med flyg på fritiden. Men avregleringarna utformade för att öppna upp konkurrensen mellan flygbolag och sänka priserna för att göra flygningen mer tillgänglig ändrade det. 

En långvarig undersökning av industrigruppen Airlines for America visade att 1971 sa endast 21 procent av amerikanerna att de hade flugit det senaste året och knappt 50 procent sa att de hade gjort det under sin livstid. År 2019, strax före pandemin, sa 45 procent av amerikanerna att de hade flugit det senaste året och nästan 90 procent sa att de hade flugit minst en gång i livet.

Skiftet fick dock vissa oavsiktliga konsekvenser. Det senaste årets resefiasko är bara de senaste resultaten av denna kostnadsbesparing. Förlorat bagage, överbokade flyg, föråldrad utrustning, dolda avgifter har lett till att konsumenternas klagomål om flygbolagstjänster har ökat med 300 procent från nivåerna före pandemin.

”Genom att klämma sätena närmare varandra kunde företagen sälja fler biljetter”

Flygbolagen konkurrerar om pris, ytterst sällan om service.

Under regleringarnas tid bestämde den nationella eller federala regeringen nästan allt om flygresor: hur mycket flygbolagen kunde ta betalt, vilka rutter de kunde flyga, till och med deras tidtabeller. 

Många av dessa åtgärder handlade om att förbättra säkerheten, hette det åtminstone.

Men när flygplanen blev säkrare, verkade några av de strängare reglerna mindre nödvändiga. Så 1978, på uppmaning av ekonomen och ”inflationstsaren” Alfred Kahn, antog president Jimmy Carter Airline Deregulation Act. Tanken verkade enkel: Med färre regler om vem som kunde verka och var, kunde nya företag dyka upp, vilket tvingar alla att sänka priserna och tjäna fler människor. Avregleringarna spred sig vidare i många länder de kommande decennierna.

Tidigare kunde bara vissa flygbolag flyga vissa rutter. Med avregleringen öppnades en hel värld av rutter för flygbolagen. Och när regleringen lättade dök nya flygbolag upp, ivriga att sätta konkurrenskraftiga priser. 

1983 menade Henry Duffy, ordförande för Air Line Pilots Association, i ett senatsförhör att avregleringen hade ”förvandlat en en gång lönsam bransch till en där konkurser, verkliga och hotade, dominerar nyheterna”, och tillade att ”kvantiteten och kvaliteten på tjänsterna drastiskt har minskats.”

Från 1976 till 1993 sjönk biljettpriserna med en tredjedel – och avregleringen stod för 60 procent av prisfallet. Från 2000 till 2004 minskade priserna med 25 procent. Fler människor flög.

Eftersom konkurrensen drev ner priserna var det inte längre möjligt att betala för lyxiga bekvämligheter. Genom att klämma sätena närmare varandra kunde företagen sälja fler biljetter för att täcka kostnaderna. Ibland dök inte kunderna upp för ett flyg, så flygbolagen började sälja fler biljetter än tillgängliga platser – om de överbokade kunde de bara betala av den missnöjda kunden.

– Amerikas flygbolag har försämrats avsevärt, sa Robert Crandall, en före detta styrelseordförande i American Airlines, i ett tal 2008. 

– Våra flygbolag, som en gång var världsledande, är nu eftersläpande i alla kategorier, inklusive flottans ålder, servicekvalitet och internationellt rykte. Han tillade att ”flygbolagsservice, oavsett standard, har blivit oacceptabel.”

I dag har löftet om mer konkurrens ofta visat sig ihåliga. Bara fyra företag – Delta, American, United och Southwest – kontrollerade 66 procent av marknaden i USA 2021. 

I USA med få andra alternativ än flygresor för att ta sig över landet, har flygbolagen i huvudsak monopol på långdistanstransporter.

Affärsresor, som ger flygbolagen deras största vinstmarginal, har särskilt kämpat för att återhämta sig från pandemin. 

Kanske är det dags för resenärerna att ompröva om den avvägning som regeringen gjort på deras vägnar fungerar, skriver Insider. Ja, fler människor flyger — men ibland betalar du för att fastna på en flygplats eller leta jorden runt efter ditt bagage. Det kan vara värt det att betala lite mer än att betala för ingenting alls.