Annons:

Annons:

Debatt: ”Flygskatten är verkningslös”

Det globala klimatstyrmedlet för flyget CORSIA tar form. Klimatåtgärder mot enbart det svenska flyget kan inte göra något åt de globala utsläppsnivåerna. Därför måste vi fokusera på internationella överenskommelser. Det är så vi kan göra verklig skillnad. Det insåg flyget för länge sedan och har under lång tid arbetat med frågan. Skriver Fredrik Kämpfe, branschchef Svenska Flygbranschen i en debattartikel.

För två år sedan tog FN:s civila luftfartsorganisation ICAOs 192 medlemsstater det historiska principbeslutet om att införa ett globalt klimatstyrmedel som heter CORSIA (Carbon Offsetting and Reduction Scheme). 

CORSIA är ett globalt klimatavtal för flyget. Det sätter ett tak för det globala flygets utsläpp på 2020 års nivå och successivt skruva upp klimatkompensation till 2050, när flygets nettoutsläpp ska vara halverade. Det är ett mål som ligger i linje med FN:s utsläppsmål 2050. 76 länder har meddelat att de tänker vara med i CORSIA från starten. Det motsvarar 87,7 procent av den internationella flygaktiviteten. 

Sedan dess har ICAO, dess medlemsstater och flygindustrin arbetat intensivt med att utveckla detaljreglerna som behövs för att CORSIA ska fungera som planerat. 

Nu i veckan togs återigen ett stort steg framåt då ICAO beslutande råd enades om det första regelpaketet för CORSIA. Reglerna behövs för att alla stater ska använda samma metod att mäta och rapportera utsläppen som då blir ingångsvärden i systemet. Beslutet understryker staternas gemensamma och långtgående målsättning att göra CORSIA framgångsrikt.

I höst kommer ICAOs råd besluta om andra viktiga beståndsdelar för CORSIA. Bland annat vilka klimatkompensationsprogram som kommer att godkännas i systemet, definitionen av godkända utsläppskrediter och vilka flygbränslen som möter CORSIAs hållbarhetskriterier. 

CORSIA kommer att få en konkret effekt på det internationella flygets utsläpp av koldioxid till skillnad från den svenska flygskatten. Eftersom flyget ingår i EU:s handel med utsläppsrätter kommer en eventuell sänkning av de svenska utsläppen att vägas upp en en korresponderande ökning i ett annat EU medlemsland. Nettoeffekten för miljön blir bokstavligt talat noll. 

Däremot kan man inte säga att flygskatten är verkningslös: den kommer leda till sämre konkurrenskraft för Sverige, nedlagda flyglinjer och att flygbolag i stället utvecklar linjenätet från Kastrup och andra flygplatser i vår närhet.

Sverige bör tillsammans med andra länder satsa all kraft på att göra CORSIA framgångsrikt. Ensidiga så kallade miljöskatter på flyget ger ingen märkbar miljöeffekt men riskerar undergräva det globala konsensus som bevisligen finns att gemensamt hantera flygets klimatpåverkan. Det är utsläppen som ska minska, inte flygresandet.

Fredrik Kämpfe, branschchef Svenska Flygbranschen

7 kommentarer

  1. Tomas: Om man bor i Skåne är redan nu Kastrup ett utmärkt alternativ, men vem väljer att flyga från ett grannland istället från Sverige för att slippa en flygskatt på 75 kr? Flyget är ändå billigare än någonsin och Sverige är Europas näst billigaste land att flyga i. Regionala flygplatser är dessutom kraftigt skattesubventionerade. Varför ska alla andra transportmedel då betala sina egna (miljö-)kostnader, men inte flyget?
    Svara
  2. Nils: Flygskatten inget problem för seriösa flygbolag!
    Svara
  3. Krister: Flyget måste skatta som andra transporter.
    Svara
    • Subscriber User: Flyget och flygresenärerna betalar för nästan hela flygets infrastruktur till skillnad från exempelvis väg- och järnvägsnätet som finansieras via statsbudgeten. Finansiering av flygets infrastruktur tar sin utgångspunkt i flygets globala karaktär. En nationell beskattning av flygbränslet försvåras av samma skäl. Under 70 år har den internationella lösningen varit att flyget istället betalar för sin egen infrastruktur. Det innebär att biljettpriset – förutom att täcka flygbolagets egna kostnader –ska täcka kostnader för flygtrafikledning i luften och på marken, landningsbanor, terminaler, incheckningsdiskar, säkerhetskontroller, snöröjning, bullerisolering av fastigheter, sjö och flygräddningstjänst, vädertjänst, myndighetsavgifter, tillståndsavgifter, tillsynsavgifter, kostnader för handel med utsläppsrätter m.m. Användarna betalar därmed för drift, underhåll och utveckling av flygets infrastruktur.
      Svara
      • Sören: Vägtrafiken betalar skatt i form av fordonsskatt samt skatt på det bränsle som förbrukas plus 25% moms. Köper du en buss eller tågbiljett betalar du 25% moms. Vägtrafiken betalar en hel del för infrastrukturen. Utländska flygbolag betalar minimalt till Sverige. Startavgiften och undervägs avgiften som flyget betalar är till för att täcka de kostnader de orsakar, b.l.a flygledning. Många kommunala flygplatser lever på att kommunen är med och sponsrar . På en flygbiljett inom Sverige betalar du 6% moms. Om slutdestinationen är ett annat land tas ingen mos ut. Detta oavsett du flyger ex. Luleå - Stockholm - Köpenhamn. För företagsresor återfår beställaren den moms de betalt. Vägfordon måste också underhållas och besiktigas. Det är ingen skillnad gentemot flygtrafik. Import av reservdelar till flyget är tullbefriade. Som tidigare sagts är många flygplan registrerade utomlands och betalar minimalt till Sverige. Flygskatt är ett rättvisekrav gentemot övriga transportslag. Det säljs flygbiljetter Norrland - Stockholm för 199:- Arlanda Express är dyrare för 4 mils transport. Utsläppsrätter finns i överflöd och kostnaden är försumbar för flyget.
        Svara
        • David Hild: Skatten på alla resor är 6% såvida det inte är en utrikesresa då skatten är noll. Samma för buss, tåg och flyg. Rörande reservdelar är det inte heller något tullundantag för just flyg. Även båtar omfattas av samma regler. Någon skenande utsläppsökning från flyg som startar i Sverige är det inte heller frågan om. Trots resandeökningen har utsläppen legat stabilt sedan 1998 enligt de mest ”elaka” beräkningarna. Idag kan du flygas STO-CPH på så lite som 10-12 l bränsle. Det faktum att flygskatten är 120 kr för en t.o.r. Stockholm -Visby men bara 60 kr för en t.o.r Stockhom - Las Palmas visar hur lite koppling skatten har till faktiska utsläpp. Att ett gammalt flygplan med många tomma säten genererar mindre skatteintäkter än ett nytt fullt flygplan (med långt lägre utsläpp en det förra) understryker att man helt missat utsläppen när man konstruerade skatten
          Svara
  4. Sören: Flygskatten är ett bra första steg att bromsa den lavinartade ökningen av flyget. Den nu föreslagna flygskatten är snäll mot tunnare linjer. Skatt utgår endast för betalande passagerare. Miljöbränsle skulle idag slå mycket hårt. Miljöbränsle är 4 - 10 gånger dyrare och ger full kostnadsökning även med ett fåtal passagerare ombord. Skatten på 60 kronor för resa inom EU är inget problem. Staten ger redan idag stöd till tunnare linjer. Tycker det är rimligt att de som flyger är med och betalar kostnaden. Flyget är idag i stort skattebefriade. För en resa Luleå-Stockholm-Köpenhamn utgår ingen moms men en skatt på 60 kronor. De största flygländerna i Europa har redan en flygskatt, USA har flygskatt både för ankommande och avgående passagerare. Skatt på flygbränsle infördes av den borgerliga regeringen 2008 men flyg i linjetrafik är undantagna genom internationell överenskommelse. Vi har skatt på alla andra typer av resor. Bil, buss mm. om man skall värna allmänhetens resebehov är det bättre med sänkning av bränsleskatten. Bil buss nyttjar de flesta varje vecka, flyger gör man inte så ofta i allmänhet.
    Svara

KOMMENTARER

E-postadressen publiceras inte.

Våra regler är enkla: Håll en god ton. Visa respekt för dem vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras av redaktionen.

7 KOMMENTARER ÖPPNA
ANNONS
ANNONS
JUNIOR SALES/ SALES ASSISTANT
Sista ansökningsdag:
22 augusti 2018
Resesäljare vikariat t.om mars 2019
Sista ansökningsdag:
31 augusti 2018
Projektledare till Event in Skåne, Malmö
Sista ansökningsdag:
9 augusti 2018
ACCOUNTING
Sista ansökningsdag:
31 augusti 2018
Junior Program Manager (Account Manager)
Sista ansökningsdag:
6 augusti 2018