Att flyga mellan afrikanska storstäder är fortfarande förvånansvärt komplicerat, även på sträckor som Nairobi–Marrakech. Trots avståndet på cirka 6 000 kilometer saknas direktlinjer och många resenärer hänvisas till mellanlandningar i Europa eller Mellanöstern. Det här är ett utbrett problem – även mellan kontinentens största städer är direktflyg ovanliga eller går med låg frekvens.
Men en förändring är på gång. Bland aktörerna som spelar en roll i att öppna Afrikas luftrum ingår EU. Ett mångårigt program har redan bidragit med 5 miljoner euro för ekonomiskt och tekniskt stöd via EU:s luftfartssäkerhetsmyndighet, och nu förlängs stödet med ytterligare 10 miljoner euro till 2030. Javier Niño Pérez, EU:s ambassadör till Afrikanska unionen, är tydlig med syftet:
– Flygförbindelser är livsrelaterade, eftersom de är en motor för handel, de skapar jobb, de skapar affärer.
Afrikas flygsektor styrs till stor del av bilaterala avtal som begränsar vilka bolag som får trafikera olika rutter. Detta gör att en gemensam inre marknad för flyg fortfarande saknas. Organisationer som African Airlines Association (AFRAA) och Afrikanska unionen arbetar aktivt för att etablera en liberaliserad marknad, inte helt olik den som finns inom EU. Målet är att alla afrikanska bolag ska kunna flyga fritt på kontinenten, med färre restriktioner kring prissättning och turtäthet.
Förutom brist på uppkoppling är höga avgifter, svag infrastruktur och säkerhetsproblem utmärkande hinder. Afrika står bara för 2 procent av världens flygresenärer, trots att flygsektorn redan bidrar med 75 miljarder dollar till ekonomin och sysselsätter över åtta miljoner människor.
Enligt IATA krävs investeringar på minst 25 miljarder dollar till 2040 bara för att täcka gapet i infrastruktur. Branschorganisationen för flygtrafik uppskattar dock att öppnare marknader skulle skapa över en halv miljon nya jobb och tillföra 4 miljarder dollar till BNP. En större rörlighet skulle också gynna exporten, särskilt i regioner som Östafrika där snabb och pålitlig logistik är avgörande för handel med färskvaror.
Skillnaderna är stora mellan regionerna på kontinenten. I Europa utgör flyg inom kontinenten två tredjedelar av rutterna – i Afrika bara 21 procent. Lågprisbolag som sydafrikanska FlySafair pekar på att volymerna fortfarande är små och att flygbolagen kämpar med både låga intäkter och höga kostnader. Man pekar på hur små passagerarflöden och brist på konkurrens håller priserna höga och utbudet lågt.
Vidare har många länder höga skatter och avgifter på flygtrafik, vilket gör flyget till en dyr affär för resenärer, särskilt då den genomsnittliga BNP per capita är avsevärt lägre än det globala snittet.
Samtidigt pågår initiativ för att harmonisera regler och göra det enklare att resa över gränserna. Ett sådant är Single African Air Transport Market (SAATM) vilket hittills 34 länder skrivit på. Flera länder har även infört visumfrihet eller visum vid ankomst för afrikanska resenärer. Ethiopian Airlines planerar en ny flygplats i Addis Abeba för 60 miljoner passagerare och i Rwanda byggs en ny flygplats med ambition att bli regional nav.
