Från 2026 måste europeiska flygbolag betala fullt ut för sina CO₂-utsläpp. För ett medelstort bolag kan det innebära tiotals miljoner euro i årliga extrakostnader. Samtidigt är stora delar av utsläppen från långdistansflygningar fortsatt inte prissatta, vilket ger icke-europeiska aktörer ett tydligt kostnadsförsprång.
IATA kräver nu en översyn av EU ETS och pekar på ett växande kostnadstryck i en tid präglad av geopolitisk oro, höga bränslepriser och skärpta klimatkrav. Frågan handlar inte bara om hur stora kostnaderna blir – utan hur de fördelas mellan olika aktörer och rutter.
För flygbolagen innebär borttagandet av gratiskvoter att koldioxidkostnader går från att vara en rapporteringsfråga till en fullt operativ kostnad. För resebranschen och affärsresenärer innebär det ökat tryck uppåt på biljettpriserna, samtidigt som konkurrensvillkoren förändras.
EU ETS är Europas viktigaste system för prissättning av koldioxidutsläpp. Flygbolag som trafikerar inom EES måste köpa utsläppsrätter för varje ton CO₂ de släpper ut.
Från 2026 tas gratiskvoterna bort helt för luftfarten. Med ett kvotpris på cirka 69 euro per ton innebär det årliga kostnader på 70–100 miljoner euro för ett medelstort flygbolag.
Samtidigt har kvotpriset fallit omkring 20 procent sedan årsskiftet, efter politiska påtryckningar från flera EU-länder. EU-kommissionen väntas presentera en uppdaterad analys i juli 2026.
En central kritik mot systemet är att det slår olika mot kort- och långdistansflyg. EU ETS omfattar främst flygningar inom Europa, vilket innebär att lågprisbolag och regionala aktörer påverkas mer, medan stora delar av långdistansmarknaden står utanför.
Data visar att europeiska lågprisbolag betalar mångdubbelt mer per ton CO₂ än globala konkurrenter. Samtidigt är en stor del av utsläppen från långdistansflyg – särskilt från icke-europeiska bolag – i praktiken oreglerade.
Totalt var endast omkring en tredjedel av flygets utsläpp inom Europa prissatta 2024.
För nordiska aktörer som SAS och Norwegian innebär det en komplex konkurrenssituation: full kostnadsbelastning på Europatrafik, men konkurrens med aktörer utan motsvarande kostnader på långdistans.
En växande fråga är risken för så kallad koldioxidläckage – att trafik flyttas till hubbar utanför EU, exempelvis Istanbul eller Dubai, för att undvika kostnader.
Branschen varnar för att detta kan minska trafiken via europeiska flygplatser. Samtidigt menar vissa analyser att effekten blir begränsad och främst påverkar vissa långdistansrutter.
IATA lyfter fyra huvudkrav:
- Global implementering av CORSIA för att undvika dubbla regelverk
- Införande av så kallad “book and claim” för hållbart flygbränsle (SAF)
- Återinvestering av ETS-intäkter i klimatomställning
- En mer balanserad kostnadsutveckling, inklusive möjliga gratiskvoter under en övergångsperiod
Regelverken kring hållbart flygbränsle och utsläpp skapar också praktiska utmaningar. Branschorganisationer pekar på ökad administration, bristande samordning mellan regelverk och låg transparens i prissättning av SAF.
Samtidigt kräver omställningen stora investeringar. EU uppskattar att produktion av hållbart flygbränsle kan kräva upp till 376 miljarder euro fram till 2050.
Att systemet får konkreta konsekvenser illustreras av Norwegian, som förlorat en rättstvist om sina utsläppsåtaganden under pandemin. Böterna uppgår till cirka 400 miljoner kronor och har överklagats.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har aviserat en översyn av systemet och föreslagit en investeringssatsning på 30 miljarder euro för att stödja klimatomställningen.
Både SAS och Norwegian stöder målet om nettonollutsläpp, men varnar för att nuvarande system snedvrider konkurrensen.
SAS pekar på behovet av globala lösningar och menar att ökade kostnader riskerar att minska möjligheten att investera i ny teknik och hållbara bränslen.
Norwegian lyfter att intäkterna från systemet i för liten utsträckning återinvesteras i omställningen och varnar för att både trafik och utsläpp kan flyttas utanför Europa.
2026 blir ett vägskäl för europeiskt flyg. Samtidigt som gratiskvoterna försvinner väntas en översyn av EU ETS, ökade krav på hållbart bränsle och nya regler för utsläpp.
I ett läge med höga energipriser och stora investeringsbehov handlar frågan inte bara om klimat – utan om konkurrenskraften för europeisk luftfart i ett globalt perspektiv.
