Travel News fick en telefonintervju med SAS vd Rickard Gustafson i samband med den senaste kvartalsrapporten.
Är du nöjd med resultatet?
– Skratt, det måste jag säga att jag är även om det är ett minusresultat. Vi har halverat förlusten i vår sämsta period. Det är ett styrkebesked.
Intäkterna är samma nivå som förra perioden. Det är kostnaderna som har minskat, vad har ni sparat på?
– Det är en mängd aktiviteter. Saker som vi gjort tidigare får effekt nu. Vi har sålt Cimber, det har blivit bra. Vi har ändrat i bemanningen på våra långdistansflyg. Vi har ändrat på marken: incheckning, bagagehantering och kundtjänst. Vi gör detta i egen regi på bland annat Arlanda och i Oslo. Vi har bättre logistik när det gäller mat på våra flygplan.
Så ingen har fått sänkt lön eller fått gå?
– Det gjorde vi 2012. Vi slöt ett kollektivavtal förra året precis på märket. Det gäller i tre år.
Okej, är krisen för SAS över nu?
– Vi agerar på en tuff och föränderlig marknad. Vi måste ständigt förändras och utvecklas. Gör vi inte detta går vi under. Förra året försvann Air Berlin och Air Italia, samma sak kan hända med oss om vi inte ständigt förnyar oss. Detta arbete har inget slut.
SAS har öppnat en bas i London och snart öppnar ni en i Malaga. Är ni på väg att lämna Skandinavien?
– Vårt mål är att ge samtliga produktionsenheter de bästa förutsättningarna överallt. Ungefär 10 procent av vår verksamhet kommer att utgå från London och Malaga. I London har vi sex flygplan och i Malaga kommer vi att ha tre. Vår bas och vårt fokus är och förblir att flyga inom Skandinavien och till och från Skandinavien.
Ni ska köpa 50 nya flygplan. Vad kostar det?
– Ungefär 25 miljarder.
Var kommer pengarna i från?
– Egen intjäning och så har vi har bra leasingavtal. Tillgången på kapital i Europa är god för oss. Vi har tidigare köpt 30 nya flygplan och fått ungefär hälften levererade.
Så ungefär hälften av era plan är nya inom kort?
– Ja.
Hur påverkas ni av flygskatten som inför den 1 april?
– Den har tyvärr ingen miljöeffekt, där är jag enig med de flesta remissinstanser. Det tär på vår lönsamhet, som vi hellre vill använda till att fortsätta investera där vi har mest påverkan på klimatet, som ny teknik och biobränsle. I Norge infördes en miljöavgift, det ledde inte till högre priser för resenärerna. Jag tror vi får samma effekt här. Konkurrensen är lika tuff på vår marknad.
I rapporten skriver ni att er tillväxt ska ske inom fritidsresandet, vad händer med affärsresandet?
– Enligt våra beräkningar står det still. Ungefär 55 procent av våra kunder är affärsresenärer och 45 procent är fritidsresande. Vi kan förstås inte veta exakt vem som går in och bokar på vår hemsida.
Vad ska hända med EuroBonus?
-Vi har drygt fem miljoner EuroBonus-kunder i dag. Vi satsar framåt på att ge dem ännu bättre erbjudande och tjänster, och har även byggt upp en ny organisation som har nya intäktsmöjligheter och EuroBonus i fokus. Ny teknologi kan driva fram ännu bättre affärer. Att göra detta samtidigt som det är ett snöoväder i Stockholm kräver all uppmärksamhet är svårt. EuroBonus ska inte bli något eget bolag nu, men kanske någon gång i framtiden kan det bli ett eget bolag.
Hur många kunder har ni på ett år?
– Förra året reste 30 miljoner passagerare med oss. Hur många som reste många gånger vet vi inte riktigt.
När får vi se den stora fusionen på den europeiska flygmarknaden mellan er, Lufthansa och Airfrance?
– Inga kommentarer.
Kommer det att hända något stort på Europas flygscen under året?
– Inga kommentarer.