Rapporten, Norwegian’s Socioeconomic Impact in the Nordic Region, visar hur Norwegian tillsammans med Widerøe bidrar till arbetstillfällen, värdeskapande och regional sammanhållning i hela Norden. Samtidigt framgår det att Norge har de högsta flygavgifterna i Skandinavien, och att politiska ramvillkor kan försvaga både konkurrenskraften och klimatarbetet.
Flyget som samhällsmotor
Rapporten har tagits fram av konsultföretaget Rambøll på uppdrag av Norwegian, i syfte att dokumentera bolagets samhällsekonomiska betydelse i Norden.
Analysen visar att Norwegian och Widerøe tillsammans utgör en central del av regionens transportinfrastruktur, och att flyget har mycket större betydelse för samhälle och näringsliv än vad som ofta framkommer i klimatpolitiska debatter.
År 2024 stödde Norwegian 19 200 arbetstillfällen och skapade 1,65 miljarder euro i direkt värdeskapande (GVA) i Norden. När effekter från handel, turism, investeringar och produktivitet räknas in stiger siffran till 12,7 miljarder euro och 100 000 arbetstillfällen.
I Norge ensam beräknas bidraget till 7,7 miljarder euro och 53 000 jobb.
Regional sammanhållning och mobilitet
Norwegian står för 70 procent av de inrikes flyglinjerna i Norge, 19 procent i Danmark och 7 procent i Sverige.
Detta minskar restiden mellan norska kommuner med i genomsnitt 33 procent och ger över en halv miljon norrmän snabbare tillgång till specialistvård – i många fall tre timmar kortare resa till närmaste universitetssjukhus.
Rambøll betonar att flyget är en förutsättning för arbetsmobilitet, näringsutveckling och likvärdiga offentliga tjänster. Det beskrivs som en samhällsmotor som binder landet samman och har en social funktion långt bortom den ekonomiska avkastningen.
Ett värdeskapande perspektiv på klimat och avgifter
Rapporten visar att Norwegians flygningar stod för 2,14 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2024, varav inrikesflyg svarade för endast 0,37 miljoner ton – mindre än 0,3 procent av Norges totala utsläpp.
Samtidigt betalar Norwegian i genomsnitt 190 euro per ton CO₂ för inrikesrutter – nästan tre gånger den europeiska kvotpriset (EU ETS).
Rambøll drar slutsatsen att dagens norska avgiftsnivå skapar höga kostnader utan tydlig klimatnytta, och varnar för en ”ineffektiv avkarbonisering” där trafiken minskar utan motsvarande utsläppsminskning.
I stället rekommenderas utsläppsbaserad beskattning kombinerad med återinvestering i grön teknik – bland annat produktion av hållbart flygbränsle (SAF). Detta skulle, enligt Rambøll, ge större samhällsnytta än traditionella passageraravgifter.
Utmaningen: Norge halkar efter på grund av olika politik
Ett centralt budskap i rapporten är att de nordiska länderna valt mycket olika vägar för att balansera klimatmål och konkurrenskraft:
- Sverige avskaffar sin flygskatt i juni 2025, men stärker samtidigt en statlig grön flygfond för SAF och utsläppsfria teknologier.
- Danmark inför en ny CO₂-skatt på bränsle, kombinerad med en SAF-fond på 2,1 miljarder danska kronor.
- Finland har varken flygskatt eller CO₂-skatt, men deltar i EU ETS och ICAO:s CORSIA.
- Norge, däremot, höjer sina avgifter utan motsvarande kompensation genom stödordningar.
Enligt Rambøll innebär det att norska flygbolag betalar mer per utsläppsenhet än konkurrenterna, samtidigt som tillgången till statligt stöd för gröna investeringar är begränsad.
Fakta: Skatter och stöd i Norden (2025)
| Land | Passageraravgift | CO₂-/bränsleskatt | SAF-/grönt stöd | Kommentar |
|---|---|---|---|---|
| Norge | Ja – höjs 2025 | Ja (hög) | Begränsat | Högsta totala nivån |
| Sverige | Avskaffas juni 2025 | Nej | Ja (grön flygfond) | Mer stöd, mindre skatt |
| Danmark | Införs 2025 | Ja (ny CO₂-skatt) | Ja (SAF-fond 2,1 mdr DKK) | Kombinerar skatt och stöd |
| Finland | Nej | Nej | Pilotprojekt | Lägst avgiftsnivå |
| Island | Låg turistskatt | Nej | Nej | Fokus på besöksförvaltning |
Betydelsen för Norge
Rambølls beräkningar visar tydligt att flyget ger staten större skatteintäkter än de kostnader det medför. När flyglinjer dras in minskar inte bara aktiviteten i flygsektorn, utan även turismen, handeln och den lokala sysselsättningen – vilket leder till lägre skatteintäkter från moms, arbetsgivaravgifter och bolagsskatt.
Rambøll konstaterar att ”det värdeskapande och den sysselsättning flyget genererar ger mer tillbaka i skatteintäkter än de avgifter branschen betalar.”
Om kostnadsnivån fortsätter stiga riskerar Norge att tappa investeringar, linjer och kompetens till grannländer med mer förutsägbara villkor.
Turismens sårbarhet och NHO Reiselivs beräkningar
Flera samhällsekonomiska effekter av ökade avgifter har tidigare lyfts i NHO Reiselivs konsekvensanalys och deras remissvar till myndigheterna om Avinors föreslagna avgiftshöjningar.
Enligt analysen kan en betydande höjning av flygplatsavgifterna leda till upp till 500 000 färre utländska turister till Norge varje år – ett scenario som upprepats i flera medier och politiska debatter under det senaste året.
Konsekvenserna är stora: färre turister innebär lägre intäkter för hotell, restauranger och aktivitetsföretag – men också minskade skatteintäkter från både företag och anställda.
NHO Reiseliv betonar att detta skulle drabba landsbygdsdestinationer hårdast, eftersom de är mest beroende av internationell flygtrafik och lågprissegmentet som står för stora volymer.
SAS och Norwegian: Samstämmiga slutsatser – men oro för avgiftsnivån
Två rapporter från SAS, framtagna av SEO Amsterdam Economics våren och sommaren 2025, bekräftar Rambøll-rapportens huvudfynd.
Enligt SAS-analyserna bidrog bolaget 2024 med 90 miljarder norska kronor till BNP och skapade omkring 53 000 arbetstillfällen, främst kopplade till Oslo Gardermoen men även till flygplatser i Stavanger, Bergen och Trondheim.
Rapporterna The Economic Impact of SAS och SAS’ samfunnsøkonomiske verdi i Norge visar att två tredjedelar av värdeskapandet kommer från själva flygbranschen, medan resten uppstår genom ringeffekter i turism och näringsliv.
SAS bidrar enligt beräkningarna med 27 miljarder kronor till övrigt näringsliv, 7 miljarder till turism, och har en personal med i snitt 11 procent högre produktivitet än genomsnittet i Norge.
Tillsammans visar Rambølls och SEO:s material att flyget har avgörande betydelse för norsk värdeskapning, sysselsättning och välfärd. Samtidigt uttrycker båda rapporterna oro för hur ökade flygplatsavgifter och höga kostnader kan försvaga linjenät, investeringar och Norges internationella konkurrenskraft.
Både SAS- och Norwegian-ledningen har varnat för att avgiftsnivån hotar jobb och samhällsnytta, och efterlyser stabila och förutsägbara villkor för att möjliggöra grön omställning och fortsatt regional förbindelse.
Behov av politisk samordning
Rapporten understryker behovet av bättre samordning mellan Närings- och Transportdepartementet.
Medan näringspolitiken lyfter fram turism och export som tillväxtområden, ökar transportpolitiken samtidigt kostnaderna för samma värdekedja.
Bristande samordning kan leda till ett paradoxalt resultat där staten försvagar en sektor som både skapar jobb och driver grön omställning.
Rambøll rekommenderar att flygpolitiken betraktas som en del av den nationella värdeskapandepolitiken – inte enbart som ett klimat- eller transportärende.
Ett gemensamt nordiskt mål
Både Rambøll och branschaktörer betonar att utmaningen inte handlar om att välja mellan klimat och konkurrenskraft, utan om att finna balansen mellan dem.
Med rätt verktyg kan flyget bli en katalysator för grön teknik och hållbar värdeskapning – inte ett politiskt dilemma.
För Norge handlar det nu om att säkerställa att ramvillkoren inte gör det mer lönsamt att investera i gröna lösningar i andra länder än hemma.
Branschen samlad till debatt
Vid presentationen den 29 oktober deltog Norwegians koncernchef Geir Karlsen, NHO:s vd Ole Erik Almlid, LO-representanten Ingerid Marie Utvik, NHO Luftfarts vd Erik Lahnstein samt Bodøs borgmästare Odd-Emil Ingebrigtsen.
De betonade alla flygets betydelse för näringsliv, turism och bosättning – och varnade för vad lokalsamhällen kan förlora om ruttnätet försvagas.
Debatten avslutades med ett panelsamtal mellan samferdselsminister Jon-Ivar Nygård (Ap), Bård Hoksrud (Frp) och Bent-Joacim Bentzen (Sp), tidigare statssekreterare i Transportdepartementet. Diskussionen visade hur nära flyget hänger samman med både nationell värdeskapning och grön omställning – och hur oenigheten fortfarande är stor kring avgifter och styrmedel.
