I oktober lät flygbolagsorganisationen IATA täckelsen falla. Vid World Passenger Symposium lanserades New Distribution Capability – flygbolagens svar på hur de på ett bättre sätt ska skräddarsy sina produkter och tilläggstjänster (merchandising products) som säljs via resebyråer och andra tredjepartsleverantörer. En väg bort från dagens system där transparensen på webben gör att allt handlar om pris, pris och pris.
NDC gör att flygbolagen kan erbjuda fler val till kunderna och nå dem smidigt genom alla distributionskanaler. Flygbolagen kommer att känna igen kunderna och förse dem med skräddarsydda erbjudanden, precis som de kan redan i dag när det gäller kunder som köper resor direkt från flygbolagens webbplatser, menar IATA.
NDC kommer att använda XML-standard, vilket innebär att flygbolagen enklare än i dag kan visa upp sina tilläggstjänster för tredjepartsleverantörer, allt från internet ombord, extra benutrymme till flat bed vid långflygning, vilket i sin tur ger mer klirr i kassan.
Aleks Popovich, ansvarig för industry and financial services på IATA, säger till Airline Business:
– På sin egen webbplats har flygbolaget kontroll över sitt eget innehåll. Utmaningen för branschen är att utvidga den här kontrollen genom resebyråkanalen.
Namnet NDC må vara språkmässigt knastertorrt, men i den komplicerade distributionskedjan runt flygresor är det rena tändvätskan. Flygbolagens relationer med de globala distributionssystemen, som förser resebyråerna med flygpriser, har varit ansträngd från tid till annan. Är NDC ett sätt för flygbolagen att gå förbi gds:erna och spara in på distributionsavgifterna till dem? IATA förnekar att så är fallet.
– Vi är medvetna om att gds:erna jobbar hårt för att förbättra sina system för att hantera produkter som stöder merförsäljning, men det finns verkliga begränsningar för vad de kan åstadkomma. Gds:erna skapades för prissättning och försäljning av flygklasser. De är inte designade för den mer innehållsrika dialog som nu är vardagsmat i branschen och som resenärerna förväntar sig, säger Aleks Popovich.
Men oavsett IATA:s lugnande ord är gds:erna bekymrade över NDC. Sabre, som är det största gds-bolaget i USA, är mest högljudda i sin oro. Sabre har varit involverat i IATA-projektet sedan start, men tvivlar över dess förträfflighet.
– Vi förstår helt enkelt inte hur det skulle fungera utan att man offra pristransparensen. Det skulle begränsa möjligheten att jämföra priser och dessutom riskera datasäkerheten, säger Shelly Terry, ansvarig för airline merchandising på Sabre Travel Network.
Oron rör främst IATA:s syn på individanpassade erbjudanden.
– Varför ska du behöva berätta för ett flygbolag om ditt civilstånd, din nationalitet, din inköpshistoria innan de ger dig ett biljettpris? Det här börjar verkligen gå över gränsen, säger hon till Airline Business.
Amadeus är också bekymrade över individ-anpassade erbjudanden, men från teknisk utgångspunkt.
– Ska du tolka data för varje enskild kund måste det finnas en referens tillbaka i flygbolagens system och vi befarar att det kommer att bli en väldigt stor ökning av träffar och trafik till flygbolagens webbplatser. Det kan drabba mindre flygbolag mer eftersom de kanske inte har den infrastruktur som krävs för att hantera den mycket större trafikmängden, säger kommunikationsdirektör Stuart Brocklehurst till Airline Business.
Å andra sidan kan utvecklingen av NDC ge Amadeus, som har en division som arbetar med flygbolags it-lösningar, och andra teknikleverantörer nya affärsmöjligheter, eftersom flygbolagen kan behöva stärka sina webbplatser kapacitetmässigt.
IATA insisterar på att de regleringsmässiga och juridiska problemen, bland annat runt resenärernas personliga integritet, kan hanteras. Om alla i branschen hjälps åt.
– När det sker stora förändringar i en bransch måste det finns en vilja att samarbeta för att tackla de tekniska och affärsmässiga problem som uppstår i övergången. Vi måste informera berörda myndigheter och budskapet vi ska få fram är att det är bra för konsumenten. Men branschen måste tala med en röst – flygbolag, affärsreseköpare och resebyråer, säger IATA:s talesman.
Fyra globala affärsresebyråer har deltagit i det inledande NDC-projektet. HRG initiativet att hitta en ny global standard som förnyar resedistributionen.
HRG:s distributionsdirektör Tony Berry menar att många av resebyråns multinationella företagskunder allt oftare efterfrågar detaljerad information om sina affärsresenärers resvanor och mönster. En utmaning för både företag och resebyrå är att samla ihop resenärens reseutgifter under alla delar av resan.
Vissa flygbolag säljer tilläggstjänster vid försäljningstillfället, andra är mer intresserade av merförsäljning närmare avresan. Men ur ett affärsresebyråperspektiv ser det ut som om NDC kommer att driva tilläggsförsäljning mot tiden för inköpet av själva flygresan och då kan vi som affärsresebyrå lättare kontrollera att dessa tilläggsinköp går hand i hand med företagets resepolicy, säger han.
En del reseteknologispecialister, inte minst flygsöksajter, reflekterar också över ekonomin runt att utveckla en helt ny standard. Vad kommer det att kosta för alla tredjepartsleverantörer som aggregerar information från flygbolagen och som behöver information från NDC och kunna integrera den i sina redan existerande produkter? Särskilt den nya prissättningsdelen i NDC och hur den ska fungera väcker frågor hos företag som jobbar med flygsök, exempelvis den amerikanska flygsökspecialisten Vayant. I dag köper Vayant in flygpriser från gds:er och ATPCO (världens största insamlare av flygpriser) som sedan integreras i deras e-handelsverktyg.
– IATA är inte en prissättningsmotor och jag tror inte att de kan klara det här på egen hand. De kommer att behöva en partner . För det handlar om en enorm investering. Googles flygsökbolag ITA Software har ägnat ett decennium och gds:erna 20 år för att få till det, säger kommersielle direktören Brannon Winn på Vayant.
Gds:erna, de globala distributionssystemen, spelar en nyckelroll i resedistributionskedjan. I deras system bokar resebyråerna flygstolar/priser från all världens flygbolag.
Flygbolagen betalar en gds-avgift, cirka 30–40 kronor, för varje flygbiljett som köps. Denna avgift har varit en källa till stor diskussion och irritation från flygbolagens sida.
Resebyråerna betalar en licens för att använda gds:en. Större resebyråer som bokar stora flygvolymer får även incentives från gds:erna, en viktig inkomstkälla.