– Det är förfärligt tråkigt, och jag hoppas att folk kan förlåta oss. Det är en krävande bransch, vilket är en förklaring men ingen ursäkt. Tanken från början var att jetplanen primärt skulle jobba med reguljärflyg för BRA samt chartertrafik, men när vi var tvungna att stänga ned verksamheten på Bromma fick vi en utmaning som vi till slut inte kunde lösa, säger han till Dagens industri.
Han pekar på flera faktorer som bidragit till de senaste sex årens utmaningar: pandemin, den så kallade ”Greta Thunberg-effekten” och SAS satsningar på Kastrup.
– Om man inte får bättre flygförbindelser till Arlanda blir Kastrup snart Sveriges huvudflygplats, säger Braathen.
Bolagets fokus ligger nu på turbopropverksamheten, där Braathens i fjol skrev avtal med SAS.
Trots konkursen har Braathen inga planer på att lämna flygbranschen.
– Min familj har ägt flygbolag i 75 år och jag i 25 år, men de senaste fem åren skulle jag gärna sluppit. Men jag hatar att ge upp, säger han.
