Annons:

Premium Foto: Swedavia

Sämre konkurrens och dyrare biljetter slår mot inrikesflyget

Färre passagerare, sämre konkurrens och högre priser. Det är bilden av det svenska inrikesflyget i Trafikanalys rapport. För utrikesflyget är bilden lite ljusare.

Situationen för inrikesflyget har förändrats på bara något år, konstaterar Trafikanalys:

”Inrikestrafiken är starkt koncentrerad med SAS som dominerande aktör med en marknadsandel på nära 58 procent. BRA:s beslut att upphöra som självständig aktör och lämna Bromma har ytterligare försämrat konkurrenssituationen. 2024 låg inrikesflyget 39 procent under 2019 års nivå.”

När BRA gav upp Bromma försvann en stor del av konkurrensen:

”I slutet av 2024 lämnade BRA beskedet att de skulle upphöra med flygningarna på Bromma under december 2024 och därefter flyga på uppdrag av SAS. Detta innebär att destinationskonkurrensen upphört på sex av de tio största flyglinjerna.”

Samtidigt har regeringens sänkning av bränslepriserna ökat bilens konkurrenskraft. Och trots järnvägens många problem är flyget bara konkurrenskraftigt på sträckor över 45 mil, konstaterar Trafikanalys.

Konkurrenssituationen inom utrikesflyget är bättre:

SAS hade i fjol en marknadsandel på 25 procent, Norwegian hade 15 och Ryanair 16 procent. Lufthansa ökade till 7 procent följt av KLM, Wizz Air och Finnair med ungefär 4 procent vardera.

Antalet utrikeslinjer från Sverige har minskat från 225 år 2019 till dagens 172. Bara på var tredje, 57 linjer, finns konkurrens. Men den enda större linje som saknar konkurrens är Arlanda – Frankfurt.

Det har också blivit mycket dyrare att flyga inrikes, skriver utredarna:

”Priset för inrikesflyg har ökat betydligt snabbare än för andra trafikslag som tåg och bil. Bristande konkurrens i kombination med uppkomna ekonomiska underskott under pandemin är två förklaringar.”

Medan priset på utrikesresor i stora drag följt KPI de senaste 20 åren har inrikesflyget de senaste tre åren rakat i höjden. Utredarna sammanfattar:

”Att flyga inrikes har blivit påtagligt dyrare i förhållande till tåg och bil. En förklaring är bristfällig konkurrens med en dominerande aktör. Ultralågkostnadsbolag har visserligen försökt göra insteg på inrikesmarknaden, men har aldrig lyckats etablera sig. Politiska beslut gällande bränslebeskattning och reduktionsplikt har dessutom påtagligt minskat kostnaderna för att köra bil de senaste åren.”

Trafikanalys konstaterar slutligen att Kastrup är Nordens ledande flygplats, följt av Arlanda:

”Vi kan inte med stöd i statistiken se att Arlandas konkurrenskraft har försämrats på något påtagligt sätt de senaste 15 åren.”

Relaterade artiklar