Varje aprildag passerade 90 000 passagerare Kastrup, alltså 2,7 miljoner under hela månaden. Jämfört med branschens allmänt vedertagna jämförelseår 2019 en ökning med 200 000, många av dem från svenska matarflygplatser.

Varken Gardermoen eller Arlanda och än mindre Vanda har nått nivåerna som rådde före pandemin, även om alla tre ökat sedan april i fjol.

Men den som lyckats bäst är Keflavik på Island som ökat med 38 procent sedan 2019 och i april nådde 655 000 passagerare. Det är ett halvt Vanda eller en tredjedels Arlanda.

Den utrikeslinje som ökat mest från Arlanda det senaste året går till Kastrup. Det beror inte på att stockholmare är sugna på en bajer och en lille en i Nyhavn, utan på SAS nya ägares strategi i att göra Köpenhamn till navet för longhaul.

Samma tecken ser vi i avgångarna från Landvetter: Kastrup ökar kraftigt, liksom Schiphol och Charles de Gaulle. Och skåningarna gör väl som vanligt, passerar Sturup på vägen till Kastrup.

Det svenska inrikesflyget fortsatte minska i april till 340 000 passagerare jämfört med 370 000 förra våren. Under årets första tertial gjordes 1,3 miljoner inrikesflygningar mot 1,5 miljoner för två år sedan.

De flygplatser som tappat mest trafik det senaste året är förstås Kristianstad där trafiken upphört, Växjö som tappade 82 procent och Bromma som bara har kvar 1 procent resenärer till Trollhättan.

Sturup tappade 12 procent i april, Halmstad minskade med 16 procent, Ängelholm med 22 procent och Landvetter med 2 procent.

Vinnare är Umeå som ökade 11 procent, Kiruna 9 procent och Luleå 7 procent.