Luftfarten är en av de mest klimatbelastande transportsektorerna och stod 2024 för 882 miljoner ton CO₂ – 2,5 procent av de globala utsläppen. Branschens mål är netto noll senast 2050, men vägen dit är kantad av dyra lösningar, regulatoriska krav och tekniska hinder.
SAS: Strukturer, samarbeten och teknologi
SAS lyfter fram partnerskap och strukturell förändring som nyckeln i sitt klimatarbete. Under 2024 använde bolaget 11 455 ton hållbart flygbränsle (SAF), en ökning på 89 procent jämfört med året innan.
– Tillväxten illustrerar att det är möjligt att driva strukturell förändring i branschen när man gör det möjligt för kunderna att delta och samtidigt följer nationella krav, säger Mads Brandstrup, Group SVP Communication, Public Affairs & Sustainability på SAS.
SAS har sedan 2005 minskat sina CO₂-utsläpp med 29 procent samtidigt som produktionen ökat marginellt. Enligt Brandstrup beror det framför allt på investeringar i mer bränsleeffektiva flyg och teknisk modernisering.
Bolaget har anslutit sig till IATAs Fly Net Zero-mål och vill bland annat reducera utsläppen med 25 procent till 2025, nå 100 procent SAF på alla inrikesflyg i Skandinavien till 2030 och halvera bullret jämfört med 2010.
Ett hinder är dock tydligt: bristen på SAF och de höga priserna – idag nästan tre gånger dyrare än vanligt jetbränsle.
– Flygbolagen kan inte ensamma bära den kostnaden. Här krävs ett samspel mellan bransch, myndigheter och passagerare, säger Mads Brandstrup.
För att driva på utvecklingen samarbetar SAS med aktörer som Airbus, Vattenfall och Avinor kring vätgasflyg, med ZeroAvia om hydrogendrift, och i Danmark med projektet Fjord PtX för att producera syntetiskt bränsle.
Teknologiskt testar SAS även AI-lösningar för att minska matsvinn, optimera bemanning och förutse bagagevikter. Satsningar på elektriska flyg sker parallellt via samarbeten med Heart Aerospace och det svenska ELISE-projektet.
Norwegian: Pragmatism och ekonomiska realiteter
Norwegian har länge profilerat sig som ett lågprisbolag med hållbarhetsambitioner. Men enligt hållbarhetsdirektör Anders Fagernæs är branschens målbild på väg att revideras.
– Vårt mål står fast, men det kommer att genomgå en utvärdering och revidering, säger han om ambitionen att minska utsläppen med 45 procent till 2030.
Norwegians strategi bygger på tre områden: flottans modernisering, mer effektiv flygning och ökad användning av SAF. Bolaget har ersatt äldre Boeing 737-800 med nya 737 MAX-8, som ger lägre utsläpp per passagerarkilometer.
När det gäller SAF ligger Norwegian dock efter – 0,4 procent inblandning 2024, långt under EU\:s krav på sex procent till 2030. Därför har bolaget tecknat ett tioårigt kontrakt med Norsk e-Fuel, som ska bygga en anläggning i Norge för syntetiskt bränsle.
Utmaningarna är både tekniska och ekonomiska. Rent SAF kan ännu inte användas fullt ut på grund av motorernas och systemens behov av aromatiska komponenter. Samtidigt menar Fagernæs att dagens regelverk missgynnar de som går före:
– Att vara först ut är den mest idiotiska strategi du kan välja, säger han och syftar på de höga kostnaderna för SAF som inte kan föras över på biljettpriserna.
Norwegian lanserade i år tjänsten FuelChoice, där kunder kan betala extra för SAF. Men efterfrågan är begränsad.
– Det måste säljas in. Ingen köper detta av sig själv, säger Fagernæs.
Globalt tryck och nordisk testarena
Samtidigt som EU via ReFuelEU Aviation rullar ut tuffa SAF-krav – 2 procent från 2025, 6 procent 2030 och 70 procent 2050 – växer skepsisen i branschen. IATA\:s generaldirektör Willie Walsh kallar målen ”oer realistiska” och varnar för att Europa driver upp kostnaderna utan att stimulera produktionen.
Norge har däremot positionerat sig som testarena för framtidens lösningar. Regeringen avsätter en miljard norska kronor fram till 2036 för att stötta noll- och lågutsläppslösningar. Sommaren 2025 inleds testflygningar mellan Stavanger och Bergen med det eldrivna fraktflyget ALIA från BETA Technologies.
Två olika strategier – ett gemensamt mål
SAS framstår som det visionära, samarbetssökande bolaget med fokus på systemförändring och långsiktig teknologiutveckling. Norwegian intar en mer pragmatisk linje – villig att delta i det gröna skiftet, men inte till vilket pris som helst.
Båda bolagen står dock inför samma verklighet: en snabbt växande efterfrågan på flygresor, brist på hållbart bränsle och en prislapp som få vill bära.
Framtidens nordiska luftfart avgörs i samspelet mellan teknik, politik, industri och kunder – där både SAS och Norwegian försöker hitta sin väg mot netto noll.
