Klimatkrisen fördjupas och utsläppen fortsätter att öka globalt. I en debattartikel i Expressen argumenterar EU-parlamentarikern Jonas Sjöstedt (V) för att världens rikaste står för en oproportionerligt stor del av utsläppen och att klimatomställningen därför måste rikta in sig tydligare på höginkomsttagare och kapitalägare. Ett av förslagen är ett förbud mot privatjets inom EU.
Enligt Sjöstedt har världens absolut rikaste redan förbrukat sin ”andel” av årets koldioxidutsläpp efter bara några dagar. I Sverige tog det enligt samma beräkningar 16 dagar för den rikaste tiondelen. Han hänvisar till forskning som visar att den rikaste procenten släpper ut mångdubbelt mer koldioxid än låg- och medelinkomsttagare, och menar att detta speglar ett växande klassgap även i klimatfrågan.
– En rättvis klimatomställning kräver att de med störst utsläpp minskar mest, skriver Sjöstedt och föreslår att de rikaste ska reducera sina utsläpp med 90 procent till 2030.
Sjöstedt riktar också skarp kritik mot regeringen, som han menar prioriterar flyget genom sänkt flygskatt och statligt stöd till regionala flygplatser, samtidigt som klimatmålen inte nås. Ett stopp för privatjets beskrivs som en nödvändig åtgärd för att visa allvar i klimatpolitiken.
Flygbranschen: förslaget bygger på förenklingar
Förslaget möter dock kritik från flygbranschen. Fredrik Kämpfe, branschchef för Transportföretagen Flyg, menar att debatten riskerar att fastna i symboliska åtgärder snarare än faktiska utsläppsminskningar.
I ett inlägg på LinkedIn skriver Kämpfe att kommersiellt flyg, regionalflyg och privat- och affärsflyg utgör ett sammanhängande system som delar infrastruktur, teknik, personal och regelverk. Att förbjuda en del av systemet riskerar, enligt honom, att försvaga helheten.
Han framhåller också att privat- och affärsflyg ofta används som testbädd för ny teknik, som hållbara flygbränslen, elektrifiering och hybridlösningar, eftersom mindre flottor och hög betalningsvilja möjliggör snabbare innovation.
– Klimatomställning kräver systemförståelse, inte att man pekar ut en del av flyget som moraliskt suspekt, skriver Kämpfe.
Beredskap och samhällsnytta lyfts fram
Kämpfe pekar vidare på att affärs- och specialflyg spelar en central roll för samhällsberedskap, exempelvis inom ambulansflyg, brandbekämpning, sjöräddning, polis och försvar. Under pandemin, när reguljärflyget stod still, användes privat- och affärsflyg för transporter av patienter, sjukvårdspersonal och medicinsk utrustning.
Enligt honom riskerar ett förbud att slå brett mot regional tillgänglighet och beredskapsfunktioner, snarare än att effektivt minska utsläppen.
Sjöstedt menar att utan kraftfulla styrmedel riktade mot de rikaste riskerar klimatomställningen att bli både ineffektiv och orättvis. Flygbranschen å sin sida varnar för att symbolåtgärder kan fördröja den tekniska omställning som krävs för att minska flygets faktiska klimatpåverkan.
