När flygskatten avskaffas i Sverige den 1 juli är det kulmen på en lång debatt mellan tillgänglighet och klimatpolitik. För passagerarna innebär det att biljetter kan bli upp till 325 kronor billigare på långresor och 80 kronor på inrikesflyg. Det kan låta marginellt – men det gör skillnad, särskilt för lågprisbolag och regionala flygplatser.
– Vi ser väldigt positivt på det här naturligtvis. Lägre priser kan leda till att vi öppnar upp fler destinationer, säger Brett Weihart, vd för Skavsta flygplats, till SVT Sörmland.
Flygskatten har länge kritiserats av branschorganisationer för att vara både ineffektiv och orättvis. Fredrik Kämpfe, branschchef för flyg på Transportföretagen, lyfter fem centrala invändningar i ett inlägg på Linkedin:
• Skatten har haft marginell klimatnytta och varit fel utformad – den togs ut per passagerare och inte kopplat till verkliga utsläpp.
• EU:s utsläppshandel och nya bränslekrav som ReFuelEU Aviation ses som mer effektiva styrmedel.
• Flygnäringen har förlorat miljarder till statskassan, pengar som kunde gått till grön teknik och innovation.
• Flygskatten kan ha socialt snedvridande effekter, särskilt i glesbygd där det saknas alternativ till flyg.
• Flyget är inte så subventionerat som ofta påstås – det betalar för sin egen infrastruktur genom avgifter och skatter.
– Det här har bromsat snarare än påskyndat omställningen. Sverige behöver globala lösningar, inte symbolskatter, skriver Kämpfe.
Sverige sticker nu ut i ett europeiskt sammanhang. I många andra länder går utvecklingen i motsatt riktning:
• Frankrike har förbjudit kortflyg där tågalternativ finns.
• Tyskland har höjt flygskatten.
• Nederländerna har infört en enhetlig flygskatt på drygt 26 euro per passagerare.
Att Sverige nu väljer att avskaffa flygskatten ses av kritiker som ett steg bort från klimatambitioner. Miljöpartiet föreslog i vårbudgeten 2025 att flygskatten istället skulle fördubblas, som ett sätt att minska utsläppen och skapa en mer hållbar framtid.
– Flygskatten minskar utsläppen och ska behållas, sa språkröret Daniel Helldén då.
Sasja Beslik, hållbarhets- och finansprofil med internationell bakgrund, avfärdade dock förslaget som populistiskt och verkningslöst.
– Det här visar återigen att Miljöpartiet inte förstår hur kapitalismen fungerar. Det vore mycket mer effektivt att beskatta fossila investeringar – exempelvis aktier i oljebolag eller statsobligationer från oljeproducerande länder – än att straffa människor som flyger, sa han till Travel News.
Beslik menar att klimatpolitiken behöver styras om från individfokus till kapitalflöden och systempåverkan, där banker, pensionsfonder och statliga investeringsportföljer hålls ansvariga.
Från 1 juli gäller följande:
• Flygskatten slopas helt, utom på destinationer där andra länders lagar gäller.
• Biljetter blir billigare, särskilt på långdistansflyg.
• Regionala flygplatser hoppas på ny tillväxt.
• Klimatstyrningen flyttas i allt högre grad till EU-nivå.
