Annons:

Brysselkålen avslöjar: Nä, jag är inte bitter

Det var den mest hatade grönsaken i generationer. Den såg kul ut, som en minimalistisk version av ett kålhuvud. Men luktade och smakade bittert. Fast Brysselkålen har med vetenskaplig hjälp sökt sina rötter och funnit dem. Text: Janne Sundling

Söndagssteken med potatis och sås var okey, men så ställdes serveringsfatet med kokt och tidigare fryst brysselkål fram. ”Ät nu lite grönsaker” fick man höra, och kände omedelbart den bittra smaken i munnen.

Som vintergrönsak fick den också en given plats även på julbordet oavsett om det var hemma eller på restaurang och förstörde en del av stämningen. 

Brysselkålshatarna får förståelse till och med hos Steve Bontadelli, storodlare av brysselkål i Santa Cruz, Kalifornien. Eller Brussels sprouts.

– En massa människor i min generation hatade dem. Deras mammor kokade dem vilket gjorde att de luktade ännu mer, säger han.

Han ordnade rent av en Brysselkålfestival för ett tiotal år sedan. 

– Vi fick bra press på det, för folk kunde inte tänka sig en festival för Brysselkål.

Och att Brysselkålen från förr inte smakade bra håller han med om.

– De var en väldigt stark bitter smak, säger Bontadelli till sajten NPR.

Nu har i stället brysselkålen fått sin revansch – mest i USA, men den tycks dröja i Europa. Men det var här holländaren Hans van Doorn på 90-talet upptäckte vad som gjorde dem bittra. Det var sinigrin och progoitrin, ifall ni undrar.

Upptäckten ledde till att han och andra forskade vidare i fröarkiv och upptäckte den lilla kålens, på holländska spruitjes, ursprung, som inte alls var präglad av bitterhet.

Det tog en del år att få fram en nygammal och odlingsbar variant, men med den nya firar brysselkålen triumfer i USA.

Shannan Troncoso som driver Brooklands Finest Bar & Kitchen i Washington DC fick höra att kändiskrögaren David Chang gjorde fantastiska saker med brysselkål och bacon på sin restaurang Momofuku, i New York. Numera serverar hon friterade brysselkålsblad som snacks på sin restaurang. Tveksamheten var först stor bland kunderna: ”Usch, brysselkål!”, men det har vänt.

Kålodlarna får bättre betalt, fyra till fem gånger mer än tidigare, och från att kålen odlats på 10 000 kvadratmeter i USA har fler satsat på grönsaken som nu odlas på 40 000 kvadratmeter och det fortsätter öka. Det kallar vi ett Brysselsteg!

Varför det heter Brysselkål? Jo, det sägs att det var belgarna som började odla kålen, även om Nederländerna numera står för största odlingarna i Europa.

(S)kål!

Comments

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Våra regler är enkla:Håll en god ton. Visa respekt för dem vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras av redaktionen.

0 kommentarer Öppna
FÖRSÄLJNINGSCHEF TILL ELITE HOTELS I LUND OCH MALMÖ
Sista ansökningsdag:
5 december 2022
Reseproducent till Rolfs Travel Group
Sista ansökningsdag:
4 december 2022