The shining-känslan växer sig starkare för varje serpentinsväng upp mot Åres nya lyxhotell. Kvällen är mörk, vi har redan passerat ljusen från alla stugorna i Åre Björnen, och bilen segar sig uppåt mot Förbergets topp.
I huvudet har vi kompisarnas omdömen som besökt Copperhill. Nästan inga gäster, tomt i baren. När det mäktiga hotellet plötsligt breder ut sig 730 meter över havet, ser jag för mitt inre hur vi tas emot av en galen Jack Nicholson.
Men mardrömstankarna kommer på skam: Copperhill är välfyllt. Små grupper softar i moderna designmöbler vid den enorma eldstaden i skiffer som dominerar det stora atriet. Längre bort skymtar den eleganta restaurangen. Stämningen är avslappnad, sober – ja, vuxen. Här finns inte Holiday Clubs skibumgäng och endast en handfull barnfamiljer med små barn. I afterskirestaurangen Coppermine Co röjs det inte som på Werséns nere i byn.
Våra barn är ändå eld och lågor. I Coppersviten på 50 kvadratmeter kastar de sig i de makalöst sköna sängarna, zappar på 42- tumsteven, men hinner inte låna upp spel till Play Station 3-konsollen. De drar till Game & Play-rummet i stället och PS3-konsollerna där.
Själv trippar jag i arla morgonstund över skiffergolvet ner till spapoolen och simmar med Åreskutans snöklädda vidder som utsikt. Efter frukosten är det dags att spänna på sig slalomskidorna utanför den nedre entrén och staka rakt ut i backarna. På eftermiddagen tar Copperhills egenfinansierade lift Copperhill Express dig tillbaka till dörren.
Egentligen borde varje människa få sova en natt på Copperhill. Servicen är genuint ”Åre-trevlig” och atmosfären rogivande. Fast det var ju det här med plånboken. Ordinarie pris för en natt i mars och april i en Coppersvit för två vuxna och två barn (eller tre vuxna) kostar nästan 6 000 spänn. En prisnivå mer anpassad för en internationell publik än en svensk. En tröst är att lågkonjunkturen gjort att det finns förmånliga erbjudanden på webbplatsen – om du inte lyckats ragga upp någon rik ryss som vill betala för dig.

REDAKTIONEN