Länge stoltserade Gotlandsbolaget med att orsaka mindre CO2-utsläpp per passagerare än flyget till Bromma. Då räknades bara passagerarnas vikt som underlag för deras miljöbelastning och resten av utsläppen bokfördes på person- och lastbilarna under däck.

Lite avrundat kunde rederiet påstå att miljöavtrycket per passagerare och enkelresa var 5 kilo CO2, medan BRA:s flyg till Bromma släppte ut 25 kilo per passagerare. Det var säkert riktigt i sig, men inte hela sanningen.

Men nu diskuteras regler där även passagerarnas personbilar räknas in vid sidan av allt gods som måste till och från ön. Reglerna är ännu inte implementerade för EU:s statistikorgan och därför redovisar Destination Gotland inte längre hur mycket CO2 varje passagerare genererar.

Med risk att blanda fruktsorter kan vi räkna själva:

2023 släppte Destination Gotland ut 143 000 ton CO2 och fraktade 1,7 miljoner passagerare samt 540 000 personbilar. Utslaget per passagerare blir det 84 kilo per resa. Men det är inte rättvist, eftersom fartygen också fraktade 762 000 meter gods förutom personbilarna.

Om vi antar att varje godsmeter väger ett ton och varje personbil två ton står godset för drygt 40 procent av den transporterade vikten. Då blir godsets andel av utsläppen 58 000 ton CO2.

1,7 miljoner resenärer à i genomsnitt 60 kilo blir bara 102 000 ton, men deras bilar väger runt tio gånger mer. Om passagerarna då delar på resterande 85 000 ton CO2 blir miljöavtrycket 50 kilo per person och resa.

Det är alltså dubbelt så mycket som flyget, som ju inte tar ombord personbilar. Du kan alltså flyga tur och retur till Visby med samma miljöavtryck som med en enkelresa med färjan.

För de allra flesta som tar färjan utan bil gäller fortfarande att CO2-avtrycket blir mindre än flygets. Men de som betalar extra för hållbart flygbränsle kan få ner sitt avtryck till 15 kilo CO2.

Destination Gotland kör fastlandstrafiken med tre färjor, två går på fossilgas och den tredje på diesel. Eftersom de kör i hög fart, 28 knop, blir bränsleåtgången betydande.

Men gasfärjorna har ”dual fuel”-maskiner och kan köras på biogas om sådan finns att köpa. Rederiet samarbetar med en biogasproducent på ön, men vill öka andelen miljöbränsle.

För några veckor sedan påbörjades bygget av en anläggning för produktion av flytande biogas utanför Eskilstuna. Den är ett samarbete mellan Gotlandsbolaget, Andion CH4 Renewables och Equitix och ska tas i drift i slutet av 2026.

Produktionskapaciteten är 5 400 ton biogas per år. Genom ett tioårigt avtal köper Gotlandsbolaget huvuddelen av produktionen, men det räcker ändå bara till 10 procent av bolagets årliga drivmedelsbehov.

Både Destination Gotland och regionen har höga miljöambitioner, vilket krävs när turisterna allt oftare väger in sådana aspekter. Nästa generations färjor är utrustade med ”multifuel”-turbiner och ska kunna drivas med fossilfri vätgas. Om sådan finns på marknaden 2029 när fartyget ska tas i trafik. Men än så länge är det diesel eller fossilgas som tar sommarens turister till det vackra Visby.