Det finns ett ögonblick som sker allt oftare på hotellrum, när jag hinner tänka ”åh nej”. Väskan har knappt nuddat golvet innan jag ser det som kommer påverka hela vistelsen mer än kuddmeny, minibar och utsikt: att gränsen mellan det privata och det offentliga är suddigare än frostat glas i en badrumsvägg. För någon dörr finns nämligen inte.
Jag är inte ensam om att reagera. Wall Street Journal skrev nyligen om hur ”ordentliga” badrumsdörrar ersätts av lösningar som ser smarta ut på en ritning, men fungerar illa i verkligheten. The Telegraph konstaterar krasst att det är svårt att ha en romantisk hotellhelg samtidigt som man behöver se – och höra – sin partner utföra sina behov. The Guardian kallar det för en skandal. Och initiativet Bring Back Doors har byggt ett digitalt arkiv där hotell betygsätts efter hur mycket avskildhet de erbjuder, eftersom vi, som de uttrycker det, förtjänar riktiga badrumsdörrar.
Det är lätt att prata om gäster som ”rasar”. Men mer än en känslostorm handlar det här om en rimlig gränsdragning som borde vara självklar. Integritet är inte premium. Det är respekt.
Hotellbranschen är full av sådana tysta överenskommelser. Du kan kalla dem hygienfaktorer om du vill, men i praktiken är de löften: att du ska kunna få en god natts sömn, att duschen fungerar, att det finns en dörr att stänga – och låsa. När blev badrumsdörren en detalj man kan rationalisera bort?
Jag vet att det finns argument om yta, drift, standardisering och underhåll. Uttryckt på ren svenska: ekonomi. ”Smarta lösningar” och ”effektiv drift” kan låta som den mest rimliga vägen framåt. Men om vi faktiskt säljer resor och hotell som upplevelser, som minnen för livet – då är rummet vi checkar in i mer än ”bara” en produkt. Det är en känsla av att vara omhändertagen. Och det är svårt att känna sig omhändertagen när man känner sig absurt exponerad.
Någonstans har vi dessutom skapat friktion i helt fel ände av kundresan när det plötsligt behövs externa databaser för att avgöra om man kan stänga en toalettdörr eller inte. Om vi börjar tumma på integriteten, vad är nästa baslöfte som blir valbart?
Alla hotell ska inte se likadana ut, och vi ska absolut våga tänka nytt. Men hotell är i sig en gräns: mellan arbete och vila, mellan prestation och återhämtning, mellan det offentliga jaget och det privata. Ibland är den gränsen förvånansvärt konkret. En helt vanlig dörr.
