För två år och en månad sedan – den 8 september 2023, strax före midnatt – skakade marken i Marocko. Skalvet, 6,8 på Richterskalan, dödade 2 946 människor och förstörde nästan 60 000 hem. Epicentrum låg i Atlasbergen, men effekterna nådde in i Marrakech, omkring 70 kilometer bort.
Dagen efter tvåårsdagen är jag på invigningsfest av nya riaden The Mellah i medinan. Uppe på takterrassen flödar vinet och drinkarna. Det cirkulerar brickor med kanapéer. Samtalen rör design, arkitektur och den lokala matscenen. Det är en bild av samtida Marrakech: självsäker, internationell – och framåtblickande.
Bara några mil bort lever fortfarande omkring 23 500 människor i bergsbyarna i tillfälliga bostäder, många utan vatten, el eller fungerande infrastruktur. De två verkligheterna samexisterar – och säger mycket om de utmaningar Marocko fortfarande står inför.
Men även om Marrakech inte är hela berättelsen, är det en del av den. Staden rör sig framåt. Nya hotell öppnar. Nya hantverksprojekt lanseras. Nya krogmenyer skrivs. Och samtidigt bär utvecklingen på en fråga för oss i branschen: vad innebär det att resa hit i det här sammanhanget?
Under mitt besök var det tydligt hur aktörer i staden valt att använda krisen som ett tillfälle för omstart. Museum of African Contemporary Art Al Maaden (MACAAL), som återöppnade i februari efter lång renovering, är ett exempel. Med ny programstruktur, temautställningar och tydlig förankring i samtidsfrågor har museet gått från privat initiativ till regionalt nav för afrikansk samtidskonst.
Samma anda återfinns i hur den kreativa sektorn agerar. I medinan driver designern Laurence Leenaert Riad Rosemary – en kombination av boende, konceptbutik och showroom för samtida marockanskt hantverk. Det är ett projekt som både bevarar lokala tekniker och möter en ny generation internationella gäster. I en annan del av staden har modeskaparen Romeo Gigli öppnat Riad Romeo, där varje rum fungerar som ett slags curaterat konstverk och det traditionella får nytt kommersiellt liv.
I Marrakech är turism en del av lösningen. Under min vecka i staden samtalar jag med formgivare, konstvetare, museichefer, hotellägare, biodlare, sommelierer och unga entreprenörer. Samma budskap återkommer: ”vi behöver att folk reser hit”. Som ett affärsbeslut.
Att tillbringa tid och spendera pengar i Marrakech är inte att blunda för det som hänt. Det är att ta ställning för stadens fortsatta återhämtning. Turismen är en av de viktigaste drivkrafterna i den processen – för sysselsättning, entreprenörskap och investeringar i lokal infrastruktur. Att vara på plats är att bidra. Inte symboliskt, utan konkret.
